Flykting på grund av politisk uppfattning - Ett genusrättsvetenskapligt perspektiv

Sammanfattning: Inom den genusrättsvetenskapliga framställningen har författare framfört hur 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning utformats och tolkats utifrån ett manligt perspektiv. Det kan, enligt bland andra Maria Bexelius, förklaras genom att kön påverkar rätten. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad begreppet ”kön” innebär och om det kan anses påverka bedömningen av vilka omständigheter som kan hänföras till rekvisiten förföljelse på grund av politisk uppfattning i 4 kap. 1 § utlänningslag (2005:716). Den svenska flyktingdefinitionen motsvarar i stort sett den i konventionen. I den genusrättsvetenskapliga litteraturen beskrivs ”kön” som något socialt konstruerat vilket knyter an till maktförhållanden mellan könen. Det formas genom föreställningar om hur kvinnor och män ska vara i ett visst sammanhang. Vid denna sociala definition av kvinnor och män är skiljelinjen mellan privat och offentligt central. Män anses verka inom den offentliga sfären medan kvinnor bedöms tillhöra den privata. Att kvinnor associeras med den privata sfären medför, enligt litteraturen, konsekvenser vid tillämpning av Genèvekonventionen. Vid tillämpning av konventionen bedöms främst aktiviteter inom den offentliga sfären utgöra politiska handlingar. Mindre formella handlingar som att motsätta sig diskriminerande lagar eller sociala normer riskerar att kategoriseras som privata handlingar. Därmed riskerar dessa handlingar att inte betraktas som politiska i konventionell mening. Litteraturen skildrar även hur ”lågaktiva” handlingar som att delta i NGO:s inte alltid erkänns som politiska. Studien av sju svenska fall visar att domstolarna inte erkände motstånd mot socialt förtryck som politiska handlingar. Fallen avhandlade situationer där kvinnor motsatte sig giftermål, ingick utomäktenskapliga relationer samt valde att förvärvsarbeta tvärtemot vad samhällsnormen krävde. I tre fall bedömde domstolen istället att kvinnorna var förföljda på grund av kön. Kön utgör ett exempel på vad som kan skapa tillhörighet till en viss samhällsgrupp och därmed flyktingskap enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen. Ett vidare syfte med uppsatsen är att undersöka hur förföljelse på grund av politisk uppfattning förhåller sig till förföljelse på grund av kön. Det går, utifrån förarbeten till utlänningslagen, att argumentera för att förföljelsegrunderna överlappar varandra. Under de båda grunderna går det nämligen att inordna förföljelse av kvinnor som utgår ifrån kvinnors oförmåga eller ovilja att leva efter vissa sociala normer eller diskriminerande lagar. Juridiskt sett blir det inte någon skillnad om förföljelsen bedöms utgå från en persons politiska uppfattning eller dess kön. Den sökande beviljas uppehållstillstånd så som flykting. Att i alltför stor utsträckning hänföra kvinnors asylskäl till en könsrelaterad grund kan dock, enligt genusrättsvetenskapen, riskera att reproducera föreställningar om att det endast är män som har politiska åsikter.