Headhunting och sociala medier : Hur påverkar headhunterns geografiska kontext arbetssättet?
Sammanfattning: Inledning: Föreliggande studie undersöker hur rekryteringsmetoden headhunting kan genomföras i Sverige och hur sociala medier samt LinkedIn används i processen. Studien undersöker även hur headhunterns geografiska kontext kan påverka arbetssättet, vilket är ett outforskat område sedan tidigare. Teorin grundar sig i vetenskapliga artiklar inom området headhunting, geografisk kontext och sociala medier. Syfte: Denna studie ämnar till att få en bredare förståelse för hur organisationer rekryterar kompetens genom headhunting. Studien ämnar även till att undersöka hur sociala medier och LinkedIn används i processen samt om det finns någon skillnad på hur headhunting genomförs beroende på headhunterns geografiska kontext. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod där vi har studerat ett problem som undersökts genom semistrukturerade intervjuer. Dessa har genomförts med fem respondenter för att samla in empiriskt material till uppsatsen. Respondenterna är personer som på daglig basis arbetar med headhunting. Slutsats: Vår slutsats är att headhunting-processen genomförs på ett liknande sätt som rekrytering via annonser, den stora skillnaden ligger i att man söker upp möjliga kandidater själv, istället för att kandidater söker sig till organisationen genom exempelvis annonser. Av föreliggande studie kan även slutsatsen dras att den geografiska kontexten påverkar arbetet med headhunting på så sätt att utbudet av kompetens varierar samt att begreppet “närområdet” varierar beroende på storlek på stad. Studien visar att headhunters inte använder sig av sociala medier i någon nämnvärd grad i syfte att söka upp möjliga kandidater, däremot kan det användas för att få en bild av kandidatens karaktär. Föreliggande studie visar istället att det är LinkedIn som är plattformen man använder sig av.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)