Revisorns roll som förebyggare av ekonomisk brottslighet

Detta är en Magister-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO); Linnéuniversitetet/Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO)

Sammanfattning: I november år 2010 avskaffades revisionsplikten för de allra minsta aktiebolagen i Sverige, vilket innebär att dessa företag kan välja om de vill ha kvar revisorn eller inte. Regeringens syfte med lagändringen var att det skulle bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Detta väckte dock en stor oro hos myndigheter, framförallt Skatteverket, som menar att en viktig kontroll- och resursfunktion för samhället nu försvinner och som i sin tur kan leda till ökad ekonomisk brottslighet. Syftet är att förklara om användandet av revisor är negativt relaterat till ekonomisk brottslighet, och i så fall varför. Studien utgår från en deduktiv forskningsansats, som tillsammans med rationell valhandlingsteori, agentteori, resursberoendeteori samt faktorer på individ- och företagsnivå har för avsikt att förklara revisorns roll som förebyggare av ekonomisk brottslighet. En enkätstudie om företagen och revisorn samt en dokumentstudie om ekonomisk brottslighet efter år 2011, har bidragit med data och ligger till grund för den kvantitativa forskningsmetoden. Utifrån de resultat som genererats kan vi konstatera att revisorn inte fyller en brottsförebyggande funktion i småföretag. För de företag som har revisor indikerar resultaten att ju längre en revisor har reviderat ett företag, desto större är risken för att ekonomisk brottslighet ska begås. Vidare fann vi signifikanta samband mellan styrelsens respektive VD:ns involvering i bokföringen och ekonomisk brottslighet. Även variablerna kön och risktagande visade på bivariata samband mot ekonomisk brottslighet respektive bokföringsbrott.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)