Kontroll av projekterade tjocklekar på sättlager och sätt- och fogmaterialets kornstorleksfördelning i överbyggnader i Malmö

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Sammanfattning: Bärlagret är det översta bärande skiktet i överbyggnaden. När ytor belagda med naturstenshällar och markbetongplattor besiktigas används oftast endast okulär observation trots att beställaren har rätt ”utöva den kontroll över entreprenaden som han anser lämplig” (Byggandets kontraktskommitté , 2014). Alltså förlitar beställaren sig på att entreprenörens egenkontroll garanterar att anvisningarna följs vad gäller bär- och sättlager. Arbetets syfte är att undersöka hur väl anvisningarna har följts genom ett antal stickprovskontroller av ytor med naturstenshällar i Malmö och att använda en enkel och ickeförstörande undersökningsmetod. Arbetet utfördes inom 5 områden och 14 provgrävningar gjordes. Stenhällarnas storlek samt trafikintensiteten var en begränsande faktor då de skulle lyftas för hand av en person samt att inga trafikavspärrningar tilläts. Platserna är därför inte representativa för trafikklass 1-2, d.v.s. gator och vägar. Endast sättlagret undersöktes eftersom ett av syftena med arbetet var att inte påverka de bärande lagren. Mätning av sättlagrets tjocklek och kommentarer på kornstorleksfördelning på sättmaterial och fog har prioriterats. Mätningen av sättlagertjockleken är enkel men tillräckligt noggrann för detta arbetes ändamål. Fogen kratsas ur och plattan eller stenhällen lyfts ut och blottar sättlagret. En grop grävs igenom sättlagret ner till bärlagrets överyta och därifrån mäts avståndet till sättlagrets överyta. Prover tas på de uppgrävda materialen som efter att undersökningen är gjord kompletteras och läggs tillbaka på dess respektive platser och ytan återställs. Slutligen siktas proverna och kornstorleksfördelningen sammanställs. Undersökningen visar att endast 2 av 14 mätvärden ligger inom ytornas projekterade toleranser för sättlagertjocklek. 11 av 14 sättlager är tjockare än vad handlingarna anger att de ska vara. Generellt sett visade sig andelen finmaterial i sätt- och fogmaterial vara för stor jämfört med anvisningarna i AMA 10. Cirka hälften av siktkurvorna ligger inte inom anvisningarnas toleranser. Dessa brister riskerar inte att skada de undersökta ytorna eftersom ytorna endast är trafikklass G/C (gång och cykeltrafik med enstaka lätta fordon). Om ytorna skulle få en högre trafikbelastning eller om ytor med trafikklass 1 och 2 skulle ha samma brister finns det risk för allvarliga skador då vatten kan bli stående i fogarna, vars finandel pumpas upp av trafiken, med sättningar, kantnagg och spräckta stenhällar som trolig följd. De uppmätta fogbredderna var bristfälliga och uppvisade en alltför stor variation jämfört med AMA:s anvisningar. Ett antal av de undersökta projekteringarna hade frångått AMA:s rekommendationer om fogbredder och de platsspecifika kraven var i vissa fall orimliga. Sammanfattningsvis kan man konstatera att flera av de av branschen föreskrivna anvisningarna och kraven i de undersökta fallen inte har följts.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)