Begreppens tvetydighet : En analys av statsbegrepp i tidningen Zimmerwald 1918–1921

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att analysera olika statsbegrepp inom den socialistiska tidskriften Zimmerwald. Den centrala frågeställningen i denna studie är: • Vilka olika statsuppfattningar kommer till uttryck i tidskriften Zimmerwald? För att finna svar på denna forskningsfråga har fyra olika områden analyserats i tidskriften: Revolution, Våld, Militarism och Rådsdemokrati och borgerlig demokrati. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie har varit Skinners begreppsanalys. Metodiskt handlar det om att finna olika betydelser i tidskriften Zimmerwald på de utvalda begreppen. Det handlar om att finna svar i en text utifrån den kontext som författaren ingår i. Skillnaden mellan Skinner textanalys och andra metoder är att svaret på författarens mening och intention finns i texter, men inte nödvändigtvis i den text som behandlas. Andra texter som ingår i ämnet är viktiga för att förstå vilken position den aktuella texten har i den samtida debatten. Under åren som Zimmerwald publicerades, 1918–1921, var arbetarrörelsen en heterogen rörelse. De statsbegrepp som analyserats i denna studie visar att innehållet och betydelsen är väldigt olika trots att grupperingarna ingår i samma arbetarrörelse. En del av denna heterogenitet blir också tydlig genom att till exempel en vänsterfalang bröt sig ur SAP och bildade ett eget parti SSV 1917. Men även inom denna falang och övriga falanger fanns olika statsuppfattningar. Revolutionsbegreppet är en central splittringsfråga inom arbetarrörelsen. I tidskriften Zimmerwald belyses två tydliga tolkningar av detta statsbegrepp. Dessa två tolkningar personifieras av Lenin och Carleson på ena sidan samt Kautsky på andra sidan. Carleson och Lenin anser att statens omdanande skall ske med en våldsam revolution där den kapitalistiska staten krossas i revolutionsfasen. Efter denna fas upprättas proletariatets diktatur vars främsta mål är att stå emot bourgeoisiens motstånd. Proletariatets diktatur skall efterhand dö bort och staten skall förenas med samhället. Karl Kautsky anser att revolutionen sker med ett gradvis övertagande av staten i politiska strider och via demokrati. Detta sker via en evolution där kapitalismen bryts ner med ett inväxande av socialismen. Utöver dessa två tydliga syner på revolution belyser Zimmerwald även att det finns meningsskiljaktigheter inom SSV angående revolutionsbegreppet. Ett fåtal artiklar problematiserar synen på revolutionen. Ett exempel på detta är Hannes Skölds artikel Är revolutionen den enda utvägen? Sköld ger en skildring av revolutionen som något icke önskvärt. Detta trots att han tillhör samma falang som Höglund och Carleson. Sköld anser att revolutionen är svår att förverkliga då arbetarklassen inte är redo att regera världen. Revolutionen i Ryssland var möjlig att genomföra då Ryssland, till skillnad från många andra länder, hade möjlighet att falla tillbaka på sitt jordbruk. Sköld intar en realistisk och praktisk inställning till revolutionen trots att han ideologiskt var för den. Inom SSV tydliggörs också splittringen i frågan om den bolsjevikiska riktning som partiet tog under den tidiga efterkrigstiden. Flera falanger inom SSV ville inte att revolutionen skulle ha en framträdande position inom partiet. De såg den parlamentariska vägen mot ett socialistiskt samhälle som det primära medlet och utomparlamentariska massaktioner såsom revolution skulle fungera som ett komplement till det parlamentariska arbetet. Det framkommer även en polemik mellan Socialdemokraten Gustav Möller och Carleson. Möller menar att ett begrepp som social revolution inte kan existera. Antingen är det en revolution eller är det en evolution. Detta är varandras motsatser och det går inte att använda revolutionsbegreppet på det sättet. Carleson svarar Möller med att skriva att när en evolution når en brytningspunkt och får ett dramatiskt förlopp, en revolution, är dessa begrepp inte så långt ifrån varandra som Möller hävdar. Våldet i Zimmerwald presenteras ofta i jämförelse med bourgeoisiens våld. Revolutionens våld rättfärdigas med att bourgeoisiens våld är mycket värre. Det finns en gemensam historisk grundsyn inom den socialistiska rörelsen om att ingen härskande klass i historien har lämnat ifrån sig makten frivilligt. Ett maktövertagande måste därmed ske via en kamp. De olika våldsuppfattningarna som belyses i Zimmerwald har dels karaktären av vad begreppet innehåller för värden och dels hur stor plats begreppet skall ha retoriskt. Den mest tydliga skillnaden är den mellan den marxist-leninistiska vänstern och högersocialismen. Den marxist-leninistiska vänstern anser att den våldsamma revolutionen är nödvändig. Retoriskt blir begreppet nödvändig distinktionen mellan den marxist-leninistiska falangen och de övriga grupperingar som belyses i Zimmerwald. Det kan påpekas att Höglund står och vacklar om nödvändigt våld eller våld som nödvärn retoriskt. Ideologiskt tolkar jag hans artiklar som att han stödjer Lenin om det nödvändiga51revolutionära våldet. Nödvärnsretoriken som framkommer är för att retoriskt förklara att våldet som självförsvar blir nödvändigt då makten aldrig överges frivilligt. Förutom Lenin och den marxist-leninistiska falangens betoning på nödvändigheten att använda våld uppvisar delar av vänstersocialismen också en vilja att tona ner våldet och framhäver att våldet bara skulle användas i nödvärn och att det krävs förberedelserf för att stå emot en kontrarevolution. Här påvisas en nyansskillnad retoriskt hur begreppet våld används inom vänstersocialismen. Även om skillnaden inte alltid är stor, så är det en viktig fråga som diskuterats både inom den svenska vänstersocialismen och den internationella. Hur stor plats skall våldet ha inom revolutionen? Lenins texter i Zimmerwald handlar ofta om polemiken mellan honom själv och Kautsky. Även i denna fråga belyses skillnaden dem emellan. Lenin anser att Kautsky går emot Marx och Engels lära angående det revolutionära våldet. Enligt Lenin försöker Kautsky exkludera det revolutionära våldet och framhåller den fredliga demokratiska omvälvningen av den rådande staten. Kautsky sätter ett likhetstecken mellan demokrati och fredlig övergång medans han förkastar det revolutionära våld som Lenin anser är nödvändig. Vägen framåt, enligt Kautsky är via evolutionen. Denna kan ske via parlamentet och inom den borgerliga demokratin. Omdanandet av staten kan ske på fredlig väg via åratal av politiska kamper. Högersocialismen sätter ett likhetstecken mellan revolution och våld. I den mån högersocialismen använder sig av kampretorik i den samtida debatten är av realpolitiska skäl. Under rösträttsdebatten användes hotet om revolution av socialdemokratin för att få igenom den allmänna rösträtten genom riksdagen. Inom centerfalangen eller som vänstersocialisterna kallar dem, de oavhängiga, blir synen på parlamenten och demokratin en stridsfråga. Kautsky anser att demokrati är det medel som skall användas för störtandet av kapitalismen. Kautsky gör skillnad på proletariatets diktatur som tillstånd och proletariatets diktatur som statsform. Detta för att tydligt visa sitt motstånd mot bolsjevismen. Inom centerfalangen är dock inte Kautskys syn representativ för hela falangen. Artiklar ur Zimmerwald visar att det fanns grupperingar inom centern som ville klippa alla band med parlamentet och upprätta ett rådssystem. Den marxist-leninistiska Vänstersocialismen förkastar den borgerliga demokratin och framhåller rådssystemet som den enda rätta vägen framåt. De anser att borgerlighetens demokrati är en diktatur som förtrycker massorna och rådssystemet är den sanna demokratiska formen. Lenin anser även att opportunisterna och bourgeoisien använder begreppet demokrati utan att definiera det. I Zimmerwald används ofta begrepp som den verkliga demokratin eller den högsta demokratin för att göra en klar distinktion mellan den egna demokratiuppfattningen och borgerlighetens. Högersocialismen har en syn där demokrati likställs med fred och revolution likställs med våld. Den borgerliga demokratin är den rätta vägen fram för ett övertagande av den kapitalistiska staten. I Zimmerwald belyses även att Högersocialismen aktivt försöker hejda den sociala revolutionen och intar en antibolsjevistisk ställning. Bolsjevismen och Lenin angrips inte bara från Kautsky och en del av centerfalangen, utan även av högersocialismen och Hjalmar Branting. Rådsystemen är olika råd som ersätter det borgerliga parlamentet. Dessa råd delas in i olika områden där de verkar för att komma folket närmare. De råd som ofta nämns i Zimmerwald är arbetar och soldat råd och är viktiga medel i den proletära kampen. Men det finns även exempel på andra råd som till exempel industriråd som har till sin uppgift att socialisera industrin och organiseras på ett sätt där arbetarnas rättigheter tas till vara. I tidskriften Zimmerwald framkommer olika syner på begreppet militarism. Inom den marxist-leninistiska grenen av SSV innebär militarism ett motstånd mot all krigsmakt och militär oavsett i vilken skepnad den tar. Grundstenen i denna åskådning är att militarismen är nära förbunden till klasskampen. Militarism är kapitalismen och bourgeoisiens yttersta vapen för att trycka ner massorna, både inåt mot sina egna medborgare och utåt med sina erövringståg mot andra nationer. Antimilitarismen uttrycks i Zimmerwald genom till exempel vänstersocialisterna motstånd mot den militaristiska nybildade organisationen Nationernas Förbund. Inom SSV fanns andra falanger som var emot krig och militär men hade inte klasskampen som grund för sin åsikt. Den humanistiska falangen var pacifister men grundade sin pacifism på en allmän humanistisk fredsbevarande princip. Skillnaden mellan vänstersocialisternas och högersocialisternas syn på begreppet militarism handlar om synen på fosterlandsförsvaret. Högersocialisterna och en del av centerfalangen kopplar bort det egna försvaret från begreppet. Att upprusta militären i sitt land är en nödvändighet för att kunna försvara sig. Vänstersocialismen tar avstånd från all militär och agiterar för en nedrustning av försvaret. I genomläsningen av Zimmerwald framkommer tydligt att det inom socialismen pågår en kamp om begreppen. Denna kamp är inget som plötsligt dykt upp under 1910-talet utan pågått en längre tid med olika marxistiska tolkningar och en stark påverkan av hur samtiden ser ut. Efterkrigstiden påverkade socialismen då det öppnades en dörr att skapa en ny ordning då världen skulle byggas upp igen. I denna kontext uppstår revolutioner, rösträttsreformen i Sverige röstas igenom riksdagen och polariseringen inom socialismen blir större då varje inriktning vill förtydliga och förklara sin syn på hur det nya samhället skall se ut. Trots försök att förtydliga sin egen ståndpunkt och sin syn på olika statsbegrepp blir det i flera fall otydligt och mer förvirrande. Som exempel förkastar flera svenska vänstersocialister det revolutionära våldet samtidigt som de stödjer Lenins revolution och den marxist-leninistiska teorin. De stöttar militärens avskaffande samtidigt som de ser det som en utopi i det kapitalistiska samhället. Dessa motsägelsefulla åsikter kan ha sina förklaringar i praktisk politiska skäl eller helt enkelt beroende på i vilken situation synpunkterna yttras i, men det fördunklar också den tydlighet som de olika falangerna eftersträvar. Zimmerwald, vars uppgift var att sprida upplysning om den socialistiska kampen och kampen mot frihetens fiender, fick lägga ner 1921 på grund av ekonomiska bekymmer. Den svenska revolutionen uteblev och flera av de största revolutionsförespråkarna i SSV återgick till SAP under 1920-talet.