Coastal state jurisdiction in offshore pipeline projects

Sammanfattning: EU förbrukar och importerar mer och mer energi vilket leder till ett beroende av utländska producenter. Europa står inför stora utmaningar i och med ökad efterfrågan på naturgas. Historiskt sett har gasledningar varit den rådande metoden att transportera naturgas till Europa. Att dra en rörledning är en erkänd metod för kommunikation såsom sjöfart och flygtransport, vilket enligt jus communcationis är en rättighet för alla nationer. Olika regler gäller beroende på i vilken maritim zon gasledningen är avsedd att läggas och vilken nationalitet den juridiska personen har. Om en utländsk juridisk person vill dra en gasledning genom territorialhavet tillhörande en annan stat, så är den bunden av den statens relevanta nationella lagstiftning. Internationell rätt och havsrättskonventionen ger ingen rätt att lägga gasledning genom en annan stats territorialhav och en kuststat har absolut suveränitet över sitt territorialhav. Om en utländsk juridisk person emellertid önskar lägga en gasledning på en annan stats kontinentalsockel eller exklusiva ekonomiska zon, minskar kuststatens jurisdiktion till en funktionell jurisdiktion, vilket ger kuststaten och den utländska juridiska personen de rättigheter som anges i Artikel 79 i havsrättskonventionen. En kuststat kan inte hindra utläggandet av en gasledning genom sin EEZ/kontinentalsockel i sig. Dock finns det möjligheter för en kuststat att vidta skäliga åtgärder för att bevara miljön och dess naturtillgångar samt påverka och fastställa villkor för rörledningens sträckning genom att föreslå en alternativ sträcka om det skulle anses vara lämplig ur miljömässiga skäl. Kuststatens rätt att vidta skäliga åtgärder omfattar rätten att värna om eventuell pågående utforskning och utvinning av kontinentalsockelns naturtillgångar. Följaktligen kan en regering kräva att den utländska juridiska personen väljer en annan sträcka om gasledningen påverkar utforskningen eller utvinningen. Dock är möjligheten för en kuststat att hindra dragningen av en gasledning begränsad såvida inte en miljökonsekvensbeskrivning tydligt illustrerar att effekten på miljön skulle vara uppenbart negativ. Miljökonsekvensbeskrivningen är trots detta ett instrument för en kuststat att skydda sina intressen till havs, samt ett hjälpmedel för att se till att den utländska juridiska personen tillämpar miljöhänsyn i planeringen och att miljöfaktorer beaktas i beslutsprocessen. Vidare är miljökonsekvensbeskrivningen ett instrument för att bedöma vilken potentiell inverkan en planerad verksamhet har på miljön. Havsrättskonventionen kräver i sin tur att en kuststat skall agera bona fide, vilket innebär att staten måste agera i god tro. Konkurrerande jurisdiktion kan uppstå vid gränsöverskridande gasledningar. Olika stater med olika intressen i ett gränsöverskridande gasledningsprojekt kan kräva att utöva jurisdiktion inom olika frågor. Ledningens ursprungsstat, mottagande stat, en kuststat vars EEZ används som transitområde för ledningen och en utländsk juridisk persons registreringsland kan ha konkurrerande anspråk inom en fråga. Problemen och frågeställningarna som uppstår är i de fall gasledningarna är utlagda utanför en kuststats territorialhav, men inom statens EEZ. Kuststatens intresse av att skydda sina intressen till havs kan kollidera med andra staters rätt till kommunikation, enligt jus communcationis. Konkurrerande anspråk att utöva jurisdiktion kan uppstå och olika principer för jurisdiktion ger olika resultat, vilket leder till oförutsebarhet. Konkurrerande jurisdiktion kan dock inte undvikas då en gränsöverskridande gasledning alltid ansluter två olika jurisdiktioner. Ett sätt att lösa detta problem har varit genom att ingå bilaterala och multilaterala avtal. En kuststat är dock inte en part i dessa avtal, men har rätt att vidta åtgärder för att förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar från gasledningar som har sitt ursprung utanför sitt territorium. Vidare får kuststaten vidta rimliga åtgärder för att skydda befintliga ledningar och kablar på havsbotten. Nord Streamprojektet har gett upphov till debatt i Östersjöstaterna som berörts av projektet. De argument som framförts av motståndarna till projektet har bland annat varit miljömässiga skäl eftersom Östersjön är starkt förorenat av tungmetaller, kemiska vapen och ammunition som dumpats. Dock är möjligheterna att hindra utläggandet av en gasledning genom Östersjön mycket begränsade såvida inte en miljökonsekvensbeskrivning tydligt visar att miljöpåverkan skulle vara alltför skadlig.