Industriellt formgivningsskydd i EU Sverige och USA

Sammanfattning: Uppsatsens syfte har varit att beskriva och jämföra det amerikanska och det europeiska skyddet för industriell formgivning. Det europeiska skyddet består av ett registrerat och ett oregistrerat skydd. Det oregistrerade skyddet erhålls så fort en design har gjorts allmänt tillgänglig och det registrerade efter ansökan. Skyddstiden för ett oregistrerat skydd är 3 år och för det registrerade 25 år. Det registrerade skyddet har en grace period på 12 månader. Ingen materiell förundersökning sker av ansökan. En formgivning måste vara ny och ha särprägel för att skyddas. Egenskaper hos formgivningen som är uteslutande betingade av funktionalitet är inte skyddsbara. Särprägel och intrång ska bedömas utifrån en kunnig användares helhetsintryck. En industriell formgivning kan skyddas i USA huvudsakligen genom design patent eller copyright. Design patent måste ansökas och tillåter även det en grace period på 12 månader. Ansökan granskas först av the PTO både materiellt och formellt. En formgivning måste framförallt vara ''novel'' och ''non-obvious'' för att erhålla skydd. Enbart de konstnärliga elementen skyddas och inte de funktionella. ''Non-obviousness'' och intrångsbedömningen görs utifrån ''the ordinary designer.'' Skyddstiden för ett design patent är 14 år. En design kan också skyddas med copyright. Designen måste då inte vara att anse som en ''useful article'' och om den anses som en ''useful article'' måste de konstnärliga elementen hos formgivningen uppfylla ''the conceptual separability test.'' För att en formgivning ska anses som en ''useful article'' ska den ha en ''intrinsic utilitarian function'' vilket i princip de flesta industriellt formgivna produkter kan antas ha. ''The conceptual separability test'' har tolkats olika av olika domstolar och det är därför svårt att förutsäga om skydd kan uppnås för en industriell design. Skyddstiden är i sådana fall skaparens livstid plus 70 år. Det är också inom EU möjligt att få upphovsrättsligt skydd för brukskonst. Skyddstiden är densamma som den för amerikansk copyrightskydd. Eftersom brukskonstskyddet inte är harmoniserat inom EU är det svårt att förutsäga exempelvis vilken verkshöjd en formgivning måste uppnå för att erhålla skydd i medlemsstaterna. Då EU erbjuder ett separat ''market entry protection'' för industriell design har utrymmet i uppsatsen tyvärr varit för begränsat för att presentera även det upphovsrättsliga skyddet. USA och EU:s skydd för industriell formgivning är någorlunda likt även om vissa kriterier skiljer sig åt, men de skillnaderna är relativt marginella. Den stora skillnaden är att USA saknar ett ''market entry protection'' för industriella formgivningar i en särskild lagstiftning vilket innebär en nackdel för formgivaren och i viss mån även för konkurrenterna. Den andra stora skillnaden är att the PTO materiellt förprövar ansökan till design patent. Det innebär att det tar avsevärt mycket längre tid att få än ett registrerat formgivningsskydd i Europa och innebär en extra kostnad för ansökaren som har en informationsplikt om ''the prior art.''