Flygtidsmätningar för att bestämma energiförlustför MeV-joner vid passage genom tunna friståendefilmer av titan och aluminium

Sammanfattning: Att få en fördjupad bild av energiförlusten när joner med olika initialenergier interagerar med diverse material kan lägga grunden till viktig forskning inom till exempel materialvetenskap och strålbehandling. Det här projektet gick ut på att utföra flygtidsmätningar för att bestämma energiförlust för accelererade jod och vanadinjoner med energier mellan 4 och 44 MeV vid passage genom tunna fristående filmer av aluminium och titan. För att framställa tunna filmer sputtras material på en saltbelagd glasskiva som därefter sänks ner i vatten så saltet löses upp och filmen kan fiskas upp på en hållare. I en accelerator bombarderas folierna med joner och flygtiden mäts i en flygtidsdetektor. Skillnaden mellan de flygtider som mätts med och utan en folie kan sedan kalibreras om till energiförlust. Vid analys av filmernas tjocklek visade sig, framförallt för titanfilmerna, föroreningar och ojämnheter bidra till felkällor och påverka resultatet. Resultatet följer tidigare forskning väl vilket ger metoden merit men med vissa avvikelser som antas bero på felanpassad mätdata.