Förutsättningar och hinder för asylsökandes språklärande och integration

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Jönköping/HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete; Högskolan i Jönköping/HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete

Sammanfattning: SAMMANFATTNING: Problem Från 2013 till och med april 2016 har Sverige tagit emot 309.669 asylsökande. De stora vågorna av asylsökande som har kommit understryker behovet av att ge de optimala förutsättningarna för att anpassa sig och integreras i samhället. Hur snabbt och i vilken grad asylsökande lyckas att socialiseras och integreras i samhället är relaterat till de grundläggande villkoren som t.ex. språkträning och samhällsorientering. Denna studie undersöker vilka möjligheter och hinder asylsökande får för att lära sig svenska och höja sina chanser till integration. Metod I studien användes en mixad metod (kvalitativ och kvantitativ). Genom kvalitativa intervjuer med personal och volontär lärare, har sju verksamheter (ABF, NBV, Biblioteket, Vuxenskola, BILDA, Folkuniversitet och Röda Korset) undersökts. Genom en enkät med strukturerade frågeformulär, undersöktes 183 asylsökande vad gäller olika faktorer som påverkar tillgänglighet till språkundervisning och motivation för studier och språklig praxis. Enkäterna delades ut i: Jönköping, Nässjö, Bodafors, Viebäck, Vetlanda, Sävsjö, Värnamo, Vaggeryd, Tokeryd och Skillingaryd. Resultat Kvalitativa delen: De intervjuade säger att det är viktigt att erbjuda svenskundervisning till asylsökande från första dagen de kommer till Sverige. Lärarna lyfter upp frågan om att det finns flera brister som utgör svårigheter för verksamheterna så att de kan erbjuda kvalitativ och tillräcklig undervisning. Kvantitativa delen: Motivationen till språkinlärning påverkas av flera faktorer: tiden sedan ankomst, motivationen till och deltagande i språkundervisning. Trots likheter i utbildning och språkkunskaper mellan könen ändå uppstår könsskillnader i praktisk tillämpning och integration. Slutsats Asylsökande strävar efter att bli en del av det svenska samhället. Det finns könsskillnader i praktisk tillämpning och integration. Förutsättningarna för att lära sig svenska språket är inte tillräckligt bra, p.g.a. informationsbrist eller försening av informationen om erbjuden svenskundervisning, för få erbjudna undervisningstimmar, placering utanför samhället, ekonomiska hinder och bristen på barnomsorg, som även påverkar möjligheten att lära sig svenska och integrera sig i samhället.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)