Yt- och grundvattenpåverkan från enskilda avloppsanläggningar - En studie av Gisekvarn, Trosa kommun.

Sammanfattning: Gisesjön ligger i Trosa kommun, ca 9 km sydväst om Vagnhärad. Det är en oligotrof klarvattensjö som rinner ut i Östersjön och har ett siktdjup på 5-6 meter, vilket är mycket ovanligt för regionen. Längs Gisesjöns nordöstra strand i Gisekvarn har sedan 1950-talet ett fritidshusområde byggts upp i tre etapper. Idag består området av cirka 120 fastigheter, varav ett fåtal är permanentbebodda medan de flesta nyttjas som sommarboende av varierande grad. Området får sin dricksvattenförsörjning genom ett antal gemensamma och privata bergborrade brunnar. Flertalet olika avloppslösningar finns, men infiltrationsanläggningar dominerar och vissa har använts sedan området skapades, medan andra är helt nyanlagda. För att kunna värna Gisesjön ville Trosa kommun få reda på om sjön är påverkad av bebyggelsen i Gisekvarn, liksom om grundvattnet i området är påverkat av avloppsanläggningarna. För att ta reda på det intervjuades boende på ungefär hälften av fastigheterna om användning, vattenförsörjning och sanitär standard, vilket kompletterades av inspektering av marken vid brunn, avlopp och det närliggande området runt fastigheten. Därefter togs vattenprover från 28 brunnar och vid 26 platser längs den del av Gisesjöns strand som angränsar till Gisekvarn. Vattenproverna analyserades med avseende på pH, hårdhet, konduktivitet, klorid, ammoniumkväve, nitratkväve, nitritkväve, fosfatfosfor, mikroorganismer, koliforma bakterier och E. coli. Resultaten visade att i brunnsvattnen var pH liksom hårdheten hög, men inom gränsen för tjänligt vatten ur hälsosynpunkt. Konduktiviteten liksom klorid- och ammoniumhalten varierade mycket i området, och i enstaka brunnar var kloridhalten så hög att den kunde indikera yttre påverkan. Ammoniumkväve, fosfatfosfor och nitratkväve förekom i varierande halter i området, men även de högsta halterna låg långt under gränsen för vad tjänligt vatten får innehålla. Likaså var halterna nitritkväve låga och låg över detektionsgränsen endast i två av de testade brunnarna. Halten mikroorganismer liksom koliforma bakterier var mycket varierande i området. Ett brunnsvatten innehöll inga mikroorganismer alls, samtidigt som ett annat hade 5000 cfu/ml vilket gjorde vattnet tjänligt med anmärkning. Ungefär en tredjedel av brunnarna innehöll så höga halter koliforma bakterier att vattnet var klassat som tjänligt med anmärkning eller otjänligt. Tre brunnar innehöll låga halter av E. coli, vilket gör vattnet tjänligt med anmärkning och indikerar påverkan från avloppsvatten. Sjöns pH var troligtvis påverkat längs strandkanten där det var lägre än i andra delar av sjön. Vattnet var mjukt vid alla provpunkter och variationen i halterna var liten. Både halterna av konduktivitet och klorid var mycket låga vid alla provpunkter i sjön. För fosfatfosfor, nitratkväve och nitritkväve var halterna under detektionsgränsen. Ammoniumkväve däremot förekom i varierande halter längs strandkanten, vid vissa punkter var halterna så höga att vattnet kunde räknas som näringsrikt medan det på andra ställen låg under detektionsgränsen. Mikroorganismer förekom längs hela den testade strandlinjen i varierande mängder, medan koliforma bakterier och E. coli förekom i mycket varierande halter och där vissa punkter inte innehöll några bakterier alls. Slutsatsen är att Gisesjön och grundvattnet i Gisekvarn är något påverkat av avloppsanläggningarna i området. De främsta bevisen är de varierade och ibland höga förekomsterna av framför allt klorid, ammoniumkväve och E. coli.