Till skydd mot skada - En teoretisk systematisering och en praktisk prövning av intresse- och skadebegreppen vid kriminalisering

Sammanfattning: Liksom samhällsmedborgarna behöver förhålla sig till straffrätten, bör också staten behöva förhålla sig till densamma genom att ramar uppställs för när straffrätten kan användas. En sådan ram är att kriminalisering får användas för att förhindra att skada uppkommer på ett skyddsintresse. Detta examensarbete har till syfte att undersöka innebörden av det straffrättsliga skadebegreppet vid kriminaliseringsöverväganden. Nämnda skadebegrepp är tätt sammankopplat med intressebegreppet, varför också det undersöks. Uppsatsen ämnar också belysa den glidning som finns mellan teori och praktik i kriminaliseringsdiskussionen, varför teorin konfronteras med verkligheten i form av de två gärningstyperna vuxenincest och tidelag, inom ramen för uppsatsens avslutande avsnitt. Den första delen av arbetets syfte, begreppsbestämningen, sker i två delar där vart och ett av begreppen utreds för sig. Dessa avsnitt kan tillsammans sägas bilda ett nät, vilket kan användas för att avgöra en kriminaliserings legitimitet. En mängd teori, svensk såväl som anglosaxisk, redogörs för samt analyseras i två delanalyser. Utifrån detta görs en systematisering av den teoribildning som finns kring skade- och intressebegreppen, så att en bild tecknas av vad som döljer sig bakom dem. Som övergripande slutsats, redovisas att intressebegreppet bör kunna definieras fritt från kränkning, och att skadebegreppet tynger diskussionen om en kriminaliserings vara eller icke vara. Intressets status före och efter en kränkning är vad som är centralt, liksom den i litteraturen relativt negligerade diskussionen om kriminalisering som ultima ratio. Den sistnämnda tanken befinns vara av vikt eftersom den balanseringsprocess som i uppsatsen framstår som nödvändig vid kriminalisering, till betydande del bör påverkas av tanken på kriminalisering som en sista utväg. För att uppfylla även den andra delen av syftet med arbetet, sker i ett senare avsnitt en genomgång av motiven bakom kriminaliseringarna av gärningstyperna vuxenincest och tidelag. En kort historisk återblick görs i detta avsnitt tillsammans med en mer omfattande redogörelse för motiven bakom de nuvarande regleringarnas framväxt. I uppsatsens avslutande del konfronteras sedan teorierna med verkligheten. Här företas en analys av teoriernas förmåga att appliceras på konkreta fall, jämte en analys av hur kriminaliseringarna av de två nämnda gärningstyperna förhåller sig till de normer som försökts att skapas genom uppsatsens begreppsavsnitt. Resultatet visar en glidning mellan teori och verklighet, på så vis att många av teorierna är svåra att applicera och att det är tveksamt om lagstiftningen i de aktuella fallen kan sägas uppnå de krav som rimligen bör ställas på staten då den tillgriper kriminalisering.