VARFÖR FINNS DET SÅ MÅNGA LEDIGA LÄRARTJÄNSTER? - En studie om lärares upplevelse av arbetsvardagen

Sammanfattning: Syfte Syftet med studien var att ur ett hälso- och meningsskapande perspektiv få förståelse för lärares livsvärld utifrån deras upplevelser som lärare i arbetsvardagen. Syftet var även att genom deras upplevelser och berättelser beskriva vilka förutsättningar lärarna har i arbetsvardagen, för att därigenom få en djupare förståelse för varför det finns så många lediga lärartjänster. För att besvara studiens syfte formulerades följande tre frågeställningar. Hur upplever de undersökta lärarna sin arbetsvardag och under vilka villkor arbetar de? Vad upplever lärarna är meningsskapande och vad motiverar dem i deras arbete? Vilka berättelser och händelser i lärarnas arbetsvardag tycks påverka deras hälsa? Teori: Forskning visar att lärares arbete utgör en hälsofara och att allt fler väljer bort läraryrket. Med utgångspunkt från detta så valdes en hälsoteori och en motivationsteori till studiens teoretiska ramverk. Då syftet med studien var att beskriva lärarnas förutsättningar och hur de upplever sin arbetsvardag så har hälso- komponenterna meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet tillsammans med olika motivationsfaktorer används i studien. Forskningsansats och metod: För att utforska fenomenet arbetsvardag så vilar studien på en fenomenologisk livsvärldsansats. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och lärares loggböcker så har lärarna berättat om olika upplevelser och händelser som inträffat under arbetsvardagen. Det empiriska materialet har därefter tolkats utifrån en hermeneutisk metod. Resultat: Resultatet visar att de undersökta lärarna trivs bra på sina arbetsplatser och de upplever att deras arbete som lärare är meningsfullt. De visar en förståelse och en begriplighet varför olika strukturer ser ut som de gör på skolorna och de har en förmåga att anpassas sig till olika omständigheter. Lärarna har däremot olika förutsättningar beroende på vilken skola de arbetar på och de kontextuella skillnaderna är väldigt varierande. Lärarna upplever framförallt den höga ljudnivån, tidsbristen och yrkets stressiga natur som en stor hälsofara. Den största motivationsfaktorn är relationen till eleverna och att kunna följa deras utveckling. Det inträffar dock allt för många konflikter som gör att hanterbarheten upplevs bristfällig. Resultatet visar att det krävs en djupare diskussion kring lärarnas förutsättningar och att deras hälsofarliga arbetssituation bör tas på allvar.