DIALOGMÖTEN – EN ARENA FÖR KUNSKAPSPROCESSER

Sammanfattning: Syfte: Studiens övergripande syfte är att studera olika arbetslags kunskapsutveckling när ett nytt stödmaterial för det systematiska kvalitetsarbetet ska implementeras i förskolan. Specifikt studeras dialogens roll i fyra arbetslagspraktiker där pedagoger samtalar om stödmaterialet och den egna praktiken. Teori: Studien vilar på aktionsforskningens teoretiska utgångspunkter och används som en metodologisk ansats. Empirin har tolkats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Studiens centrala begrepp bygger på Noffkes (2009) kunskapsdimensioner; personlig, professionell och politisk. Begreppen har använts som teoretiska verktyg för att betona de emancipatoriska utgångspunkterna i aktionsforskning Metod: Studien är utförd som en praktisk/kritisk aktionsforskning i kollaboration. Det innebär att studien utgår ifrån ett utvecklingsarbete där förändringsprocessen studerats. Narrativ metod har använts för att samla in och analysera muntliga berättelser i studien. Dessa berättelser syftar till att synliggöra arbetslagens kollektiva kunskapsutveckling. För analys av resultaten och för att skapa en djupare förståelse för arbetslagens lärande användes Noffkes (2009) kunskapsdimensioner; personlig professionell och politisk. Inhämtning av empirin har skett genom fokussamtal och loggbok. Resultat: Studiens resultat visar att arbetslagspraktikerna kan förstås som professionella lärandegemenskaper (Stoll m.fl., 2006) som på olika sätt skapar kunskap beroende på vilka förutsättningar och situationer arbetslagen befinner sig i. Arbetslagen socialiseras och präglas av den lärkultur som finns i arbetslagen och som är möjlig utifrån de förutsättningar som råder. Därmed har varje arbetslag en unik lärstrategi för att utveckla kunskap. Framför allt påverkar relationell kompetens olika kunskapsprocesser och för att denna ska verka möjliggörande behövs tillit och prestigelösa dialoger i arbetslaget. Samarbete och en god självkänsla är grunden för personlig kunskap och därmed även en förutsättning som påverkar utveckling av professionell kunskap. Att kritiskt granska och reflektera det egna arbetet och sig själv i den egna yrkesrollen är ett sätt att utveckla en politisk (samhällsnyttig) kunskap. Kollektiv kunskap främjas av dialogmöten med andra lärandegemenskaper som har andra förutsättningar för lärande.