Skolgården - Ett rum av betydelse : En fältstudie av Karlskoga kommuns skolgårdsmiljöer

Detta är en Kandidat-uppsats från Karlstads universitet/Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013)

Sammanfattning: Barnkonventionen blev lag i Sverige den första januari år 2020. Ett sätt att integrera barnkonvention i fysisk planering är säkerställa alla barns rätt till en god utomhusmiljö. Tidigare forskning visar att tillgång till naturen har flera positiva fördelar, såsom fysisk och psykisk hälsa. Barns möjlighet till detta kan variera beroende på olika bakgrundsförhållanden och ett sätt att jämna ut ojämlikheten är att arbeta med skolgårdens utformning och planering.  Utifrån ovanstående resonemang är syftet för den här kandidatuppsatsen att belysa skolgårdens nutida utformning och utvecklingsmöjligheter baserat på visioner och teorier om barns utemiljöer. För att uppfylla syftet har ett inventeringsprojekt av skolgårdar i samarbete med Karlskoga kommun genomförts våren 2021. Projektet ska utmynna i en nulägesbeskrivning och analys för stödja kommunens planering och prioritering av skolgårdar. Följande frågeställningar har formulerats för att uppfylla uppsatsens syfte: Vilka målsättningar och visioner för skolgården och barns utomhusmiljöer har Karlskoga kommun?  Hur är skolgårdarna i Karlskoga kommun rumsligt utformade i förhållande till visionen?  Studiens resultat har analyserats med hjälp av en teori som utgår från Grahns och Berggren-Bärrings (1995) åtta karaktärer hos parken som är betydelsefulla för människor. Teorin har anpassats och kompletterats med hjälp av andra studier om kvalitéer i barns utemiljöer. Karlskoga har en policy gällande för- och grundskolans skolgårdsmiljöer samt en översiktsplan från år 2011, som med hjälp av en dokumentanalys undersökts utifrån teorin. Teorin har med stöd av dokumentanalysen utvecklats till ett observationsschema för att möjliggöra för en inventering och analys av skolgårdarna i Karlskoga kommun. Resultatet har även analyserats med hjälp av kulturgeografiska och rumsliga perspektiv samt barns geografier för att få en djupare förståelse om skolgården som plats. Slutsatsen baserad på resultatsanalysen visar att de undersökta skolgårdarna till stor del lever upp till Karlskogas vision om barns utemiljöer. Den naturrika miljön är en genomgående utgångspunkt i analysen av empirin och förespråkas både av tidigare studier samt kommunens styrdokument. Den naturrika miljön har en så kallad polymorf egenskap som innebär att den kan ha olika användningsområden och egenskaper. Exempel på dessa egenskaper är återhämtning, kultur och artrikhet, lekvärde samt möjlighet för barn att forma sin egen plats. Däremot finns det en paradox när det gäller tillgänglighet och trygghet. Den naturrika miljön kan ge upphov till tillgänglighet då den har flera användningsområden, men kan också  hindra elever med fysisk funktionsnedsättning samt undanskymma konflikter. Därför är utformningen av den naturrika miljön betydande för att skapa en tillgänglig utomhusmiljö. De skolgårdar som bedömdes uppfylla flest kriterier enligt observationsschemat var de som hade god tillgång till vegetation och skogsliknande miljöer.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)