Gränsutvisning : Vilka förkunskaper krävs vid gränsutvisning? - En fallstudie

Sammanfattning: Studien syftar till att undersöka hur fastighetsgränser markerats ur ett historiskt perspektiv. Detta är en kunskap som är nödvändig då en mätingenjör gör utsökning av gränsmarkeringar i fält och gränsutvisning av fastighetsgräns.Studien syftar även till att belysa de svårigheter mätingenjörer kan möta vid gränsutvisning samt hur arbetet bör planeras. Arbetet är avgränsat till att endast gälla fyra fastigheter i ett utvalt område i Värmland. Genom inmätning och gränsutvisning av gränsmarkeringar med GNSS mottagare och nätverks-RTK där resultatet sedan jämfördes med motsvarande gränsmarkeringar iregisterkartan. I studien ingår även en litteraturöversikt över fastigheters tillkomst genom historien och fastighetsreformer samt fastighetsbildningsåtgärder, detta för att ge en förståelse för fastighetsgränsers uppkomst och dess betydelse för gränsmarkeringar. En översikt över fastighetsgränser, hur de markerats och hävdas. Fallstudien belyser mätingenjörens arbetsgång vid gränsutvisning. Arbetsgången innehåller arkivutredning, gränsutsökning och gränsgång. Arkivutredningen av de fyra fastigheterna visar gränser från storskifte och laga skifte samt fastighetsbildningsåtgärder som hemmansklyvning, avsöndring och ägostyckning. Vid gränsutvisning och gränsutsökning återfanns 31 änd- och brytpunkter längsde olika fastighetsgränserna. De markeringstyper som återfanns var 15 råstenaroch åtta rör i mark övriga var gränshävd.Medelvärde på den beräknade radiella avvikelsen i tätort i fallstudien är 0,17 meter medan avvikelsen på landsbygd är mellan 5,27 och 4,03 meter. Slutsatsenav fallstudien är att registerkartans avvikelser inom studieområde har ett medelvärde på runt fem meter och att skillnaderna är stora.