Inomhusodlings potentiella bidrag till Sveriges miljömål

Sammanfattning: Våra nordliga breddgraders kalla klimat gör frilandsodling av bladsallat samt kryddgrönt omöjligt under en stor del av året. Länge har växthusodling med uppvärmning och kompletterande belysning varit lösningen på detta problem. På så vis har man kunnat producera dessa grödor året runt. Inomhusodling presenterar ett nytt alternativ till båda dessa metoder. Genom att helt och hållet förlita sig på artificiellt ljus och byta ut jorden mot en näringslösning, kan sallat och kryddgrönt odlas i allt från bergrum till källarlokaler i innerstaden. Detta har gjort det möjligt för “start-ups” som Grönska och UrbanOasis att etablera sig på marknaden. Trots att tekniken är relativt ung och produktionen småskalig är en utvärdering av inomhusodlingen utifrån ett hållbarhetsperspektiv relevant för att skapa sig en uppfattning om på vilket sätt den kan bidra till det svenska miljöarbetet. Med Sveriges miljömål som en utgångspunkt ämnar denna litteraturstudie bedöma i vilken mån inomhusodling kan anses vara ett hållbart alternativ till sallat och kryddgrönt odlat i växthus såväl som på friland. Aspekter av de olika odlingsmetoderna, så som energibehov och användning av växtskyddsmedel, ställs mot varandra och inomhusodlingens potentiella bidrag vägs samman till en slutgiltig poängsättning för vardera relevant mål. Poängskalan sträcker sig från -3 till +3 där -3 indikerar en mycket negativ påverkan och +3 en mycket positiv sådan. Totalt utvärderas åtta av målen, då dessa ansågs ha en direkt koppling till jordbruket. På grund av den begränsade betydelsen som odlingen av sallat och kryddgrönt har inom svenskt jordbruk var det potentiella bidraget i de flesta fall litet. För de flesta fall ansågs bidraget svagt postivt. Detta gällde för målen Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande sjöar och vattendrag, God bebyggd miljö, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning samt för Giftfri miljö. För ett av målen, Begränsad klimatpåverkan ansågs påverkan neutral efter en sammanvägning av påverkande aspekter. För ett av målen, Ett rikt odlingslandskap, ansågs påverkan tämligen negativ, framförallt på grund av risken för en minskad biologisk mångfald. Den slutgiltiga sammanvägningen ger ett genomsnittligt potentiellt bidrag till Sveriges miljömål på 0.5, sett på en skala från -3 till +3.