På gränsen mellan liv och död : Barnamordsanklagade och deras barn, Gävleborgs län vid sekelskiftet 1800

Sammanfattning: Uppsatsen behandlar fyra anklagade barnamörderskor i Gävleborgs län kring sekelskiftet 1800 ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkade kvinnornas agerande kring sin oönskade graviditet vilket ledde till att deras barn dog, samt vilka faktorer som påverkade vilket straff de fick. Metoden består av ett textanalytiskt tillvägagångssätt av främst deras rannsakningsprotokoll där åtta påverkansfaktorer identifieras; fyra som påverkade barnens död samt fyra som påverkade vilket straff de anklagade fick. Resultatet visar att även om inga av lägersmännen, de anhöriga eller husbondfolken i mitt material blev anklagade för delaktighet i brottet så finns det försummelser från deras håll som ledde till att barnen dog. I analysen har jag utgått från genushistorikern Joan Scotts genusteori. Utifrån Scotts fyra nivåer har jag i materialet identifierat kulturellt symboliska representationer kopplade till normer på individuell och institutionell nivå, vilket haft betydelse för hur påverkansfaktorerna kunde verka för hur kvinnorna kom att agera under hela processen, från graviditet till rättegång och dom. I samverkan med ett genusperformativt perspektiv har det kunnat utrönas på vilket sätt genus görs i rättssalen och i hushållet som fick betydelse för kvinnornas straff. Resultatet visar både på att genusperformativiteten kunde falla ut till kvinnans nackdel och fördel, två döms till döden, två till fängelse. I de två fall kvinnorna klarar sig från dödsstraff så beskrivs de som varken fräcka eller blödiga, medan kvinnorna i de andra två fallen istället beskrivs utifrån den negativt kvinnligt konnoterade symboliska representationen blödighet. Generellt blir det synligt att barnamordsbrottet gjordes till ett kvinnligt problem. För även om de två lägersmännen som angavs fick sina lönskalägestraff så var de väldigt osynliga fram till barnets död. Även husbönderna och anhöriga kom undan straff även om man kan ana deras påverkan. Ur ett genusperspektiv syns tydligt hur agerandet i rättssalen och i hushållets tjänst skedde utifrån föreställningar om det kvinnliga kontra det manliga. Exempelvis att den kulturellt symboliska representationen blyghet var kopplad till den kvinnliga kyskhetsnormen där fräcket var negativt konnoterat. Medan den kulturellt symboliska representationen utifrån den manliga normen fungerade tvärtom, att där uppfattades fräckhet som mer positivt och blyghet som mer negativt. Och dessa kulturella symbolrepresentationer med dess olika normvärde beroende på kön gjorde att kvinnorna blev mer utsatta vid sedlighetsbrott.