Revisorers benägenhet att lämna orena revisionsberättelser och Going Concern-varningar: kopplingar till demografiska faktorer

Sammanfattning: SAMMANFATTNING Andelen orena revisionsberättelser och Going Concern-varningar (GC-varningar) ligger enligt tidigare studier mellan 60 och 68 procent respektive 12 och 20 procent bland svenska aktiebolag som gått i konkurs. Fenomenet förklaras vanligen som nära kopplat till negativa konsekvenser, som bolaget, revisorn och bolagets intressenter kan komma att utsättas för vid en oren revisionsberättelse eller GC-varning. Flera förklaringar bortser från demografiska faktorer, som också kan spela en roll i sammanhanget. Syftet med denna studie är att kartlägga andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar samt att pröva om det finns samband mellan utvalda demografiska faktorer (revisorers kön, revisorers kompetens, revisorers arbetsbelastning samt revisorers arbetsplats) och andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar, samt klargöra hur starka dessa eventuella samband är. Vi utförde studien kvantitativt utifrån material från ett forskningsprojekt i företagsekonomi på Mittuniversitetet i Sundsvall. Våra data omfattar 3101 aktiebolag, som gått i konkurs år 2010 mellan perioden 01-01 till 08-31. Vi har genom statistiska undersökningar med Chi 2 test kommit fram till att träffsäkerheten för orena revisionsberättelser är 66 procent och GC-varningar ligger på 16 procent. Med hjälp av Chi 2 test och P-värde har vi kommit fram till våra resultat angående sambanden. Vi finner inget som tyder på att kvinnor utfärdar fler orena revisionsberättelser eller GC-varningar än män. Vi finner inte heller något stöd för att auktoriserade revisorer utfärdar fler orena revisionsberättelser än godkända revisorer, men ett visst stöd gällande GC-varningar. Vi ser ett starkt samband mellan räkenskapsåret 12-31 och orena revisionsberättelser men inget samband gällande GC-varningar. Det finns inte heller något samband mellan de sju största revisionsbyråerna i Sverige och orena revisionsberättelser respektive GC-varningar enligt vår studie. Våra slutsatser i studien är att träffsäkerheten på GC-varningar är låg och vi ifrågasätter om det ska vara revisorers uppgift att utfärda sådana varningar. Om detta fortsatt ligger hos revisorn att bedöma, skulle träffsäkerheten kunna öka om andelen auktoriserade revisorer ökade. En eventuell borttagning av viss lagstiftning kan behövas för att eventuellt öka spridningen på arbetsbörda för revisorer och förbättra revisionens kvalité.