Undersökning av faktorer som påverkar avkastningen i fastighetsbolag : Multipel linjär regressionsanalys utförd på fem noterade fastighetsbolag

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Fastigheter och byggande

Författare: Jesper Jungstedt; [2017]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Fastighetsbolag har egenskaper som är speciella för just denna bransch och det finns många åsikter om dem som investeringsobjekt. Syftet med detta examensarbete är att hitta faktorer som påverkar avkastningen på publika noterade fastighetsbolag. Arbetet ska svara på två frågeställningar: 1. Går det att urskilja faktorer som påverkar avkastningen på svenska publika fastighetsaktiebolag? 2. Är avkastningen på publika fastighetsaktiebolag högre eller lägre än genomsnittet av aktiebolagen på en marknad. Metoden som används i denna undersökning är multipel linjär regressionsanalys. Fem av de största fatighetsbolagen på Stockholm OMX har studerats. Undersökningen begränsade sig till att studera fyra faktorer som anses påverka avkastningen; β-värde enligt CAPM, räntan på statsobligationer, förvaltningsresultat och loan-to-value. Regressionerna visar att av de fyra oberoende variablerna är det endast β-värdet som har en påverkan på avkastningen i de undersökta fastighetsbolagen. Regressionen visar även att β-värdet inte ensamt kan förklara förändringen i avkastningen. Det finns därmed andra faktorer, som inte inkluderats i denna undersökning, som påverkar avkastningen. Fyra av de fem bolagen har ett β-värde under 1,0. De har därmed en lägre risk än den totala aktiemarknaden. Detta resultat stödjer åsikten om att fastighetsbolag över tid är en säker investeringsform men som riskerar att ge an lägre avkastning än alternativa investeringsformer. För det femte bolaget gäller det motsatta, det har ett β-värde över 1,0 och har därmed en högre risk än den totala aktiemarknaden. Anledningen till det avvikande resultatet för det femte bolaget kan vara att de har en mer riskabel strategi vad gäller fastighetsbeståndets geografi. Att regressionen visade att tre av de fyra faktorerna inte har någon påverkan på fastighetsbolagens avkastning var överraskande för rapportförfattaren.  Det kan dock vara så att dessa faktorer ändock påverkar avkastningen trots att regressionen visade något annat. Metodfel i undersökningen kan vara orsaken till detta. Det finns till exempel endast data från 31 olika tidpunkter, vilket kan vara för få för att det ska gå att hitta ett matematiskt samband. Ett annat möjligt metodfel är att undersökningen gjordes mellan år 2009-2017. Denna period kännetecknas av en positiv utveckling på den svenska fastighetsmarknaden. Resultatet skulle vara tillförlitligare om det även fanns perioder med negativ utveckling. Nödvändig data saknades dock för att inkludera tidsperioder innan år 2009. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)