Nutrition av sällskapspapegojor

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health

Sammanfattning: Över hundra olika arter av papegojfåglar hålls som sällskapsdjur. Eftersom det fortfarande finns för få studier av dieten i det vilda för dessa fåglar, är malnutrition ett kliniskt relevant ämne inom veterinärmedicinen. Denna studie ämnar ge en översikt över observerade dieter i det vilda för några vanliga papegojfåglar, vad papegojfåglar får att äta när de hålls som sällskapsdjur samt vilka sjukdomstillstånd som en brist och ett överskott av viktiga näringsämnen kan ge upphov till. Dessutom redovisas för en del åtgärder för att förebygga dessa nutritionella sjukdomar. De studier som finns gjorda på undulater, nymfkakaduor och dvärgpapegojor har visat att dessa i det vilda äter en diet bestående av i stort sett endast frön. Studier på aror har visat att de lever på en diet bestående av fröer, frukt, blommor, insekter, träbark och lera. Observationer har visat att ferala amazoner äter fröer, frukt, blommor, knoppar, bark, löv och skott. Dessutom består deras diet till viss del av omogna, bittra eller giftiga växtdelar. I fångenskap är det dock vanligt att dessa fåglar får leva på endast fröblandningar på grund av okunskap om fågelns diet i det vilda från ägarens sida. Detta kan ge upphov till en brist på bland annat vitamin A, vitamin D3, kalcium och fosfor, och leda till att fåglarna får i sig för stor mängd fett. Flertalet olika pellets för sällskapsfåglar finns idag på marknaden. De innehåller bland annat olika fröer, frukter, vegetabiliska oljor samt flertalet vitaminer. Olika bristsjukdomar som syns på klinik är hypokalcemi som kan leda till bland annat osteomalaci och värpnöd, hypovitaminos A som kan ge metaplasier i respiratoriska epitelet, hypovitaminos D3 som leder till hypokalcemi, och hypovitaminos E som kan leda till encefalomalacier hos unga fåglar. Bland överskottssjukdomar kan en alltför hög fetthalt i dieten leda till fetma och ateroskleros. Ateroskleros har visat sig vara vanligare förekommande hos nymfkakaduor, grå jakos och amazonpapegojor, och dessutom hos honfåglar samt äldre fåglar. Dieter som består av till hög andel pellets har visat sig innehålla mer vitamin A och vitamin D3 än dieter med mycket färsk föda eller mycket frö, och dessutom mindre fett. Dieter med mycket pellets uppfyller även kalcium-fosfor-kvoten. UV-B-ljus, antingen från direkt solljus eller från särskilda fågellampor, har visat sig ha en positiv inverkan på kalciummetabolismen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)