När livet sätts inom parentes : En litteraturstudie om att leva med hemodialys

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Sammanfattning: Bakgrund: Kronisk njursvikt (uremi) är ett av världens största hälsoproblem. I Sverige tillkommer cirka 1100 personer varje år som är i behov njurtransplantation eller dialysbehandling. Vid kronisk njursvikt genomgår personen behandling tre till fyra gånger i veckan och är uppkopplad till en dialysmaskin i fyra till fem timmar per gång. Många timmar i hemodialysbehandling (HD) kan innebära förändringar i det vardagliga livet och dess rutiner. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med hemodialysbehandling. Metod: En beskrivande design med litteraturstudie som datainsamlingsmetod.    Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman och sex underkategorier. Resultatet visar på känslor av meningslöshet och hopplöshet inför det livslånga behovet av hemodialys. Känslor av att livet begränsas då de inte kan resa och att inte hinna med eller orka spendera tid med familj och vänner gav också en känsla av otillräcklighet. Rädsla och oro inför en osäker framtid, men också hopp om en njurtransplantation eller önskan om att få leva med barn och barnbarn, bidrog till att orka fortsätta framåt i hemodialysbehandling.         Slutsats: Personer beskriver inledningsvis känslan av chock och frustration över beskedet om att behöva hemodialys och innebörden av livslång behandling. Upplevelsen av att beskedet kom som en blixt från klar himmel och utan förvarning visar på behovet av ytterligare forskning om hur patienter med risk för kronisk njursvikt upplever information och förberedelser inför eventuell start av hemodialysbehandling.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)