Regelefterlevnad gentemot LOU : En utmaning för stor för svenska sekundärkommuner?

Detta är en Magister-uppsats från Linköpings universitet/Företagsekonomi; Linköpings universitet/Filosofiska fakulteten

Sammanfattning: Bakgrund: Under 2015 gjordes upphandlingspliktiga inköp för cirka en sjättedel av Sveriges BNP vilket visar på de betydande pengabelopp som upphandlingsförfarandet innefattar. Samtidigt är det också ett stort antal organisationer som är berörda av upphandlingslagstiftningen där bland annat Sveriges sekundärkommuner ingår som en del av organisationerna. Tidigare studier på global nivå har visat på bristande regelefterlevnad gentemot upphandlingslagstiftning men att studera fenomenet i en svensk kontext har inte tidigare låtit sig göras. Det finns därför både samhällsrelevans såväl som teoretisk relevans att studera fenomenet närmare i en svensk kontext. Syfte: Syftet med vår studie är att bidra med ökad förståelse för hur regelefterlevnaden hos svenska sekundärkommuner har sett ut gentemot lagen om offentlig upphandling och dess grundläggande principer. För att öka förståelsen vill vi synliggöra faktorer som har påverkat regelefterlevnaden hos sekundärkommunerna. Metod: Denna studie utförs genom en innehållsanalys med både kvantitativa och kvalitativa inslag. En ansats tillämpas där både positivism och hermeneutik återfinns i olika delar av studien. Gällande empiriskt underlag så bygger det på sekundärdata i form av revisionsrapporter som sekundärkommunerna publicerat. Slutsats: Studiens resultat konstaterar att regelefterlevnaden har varit bristfällig i motsvarande 75 procent av de svenska sekundärkommunerna. De faktorer som påverkat regelefterlevnaden mest har varit interna regler och rutiner, ansvarsfördelning och uppföljning. Motsatsvis har utbildning och kompetens samt förekomst av en central databas ej visat sig ha samma påverkan på regelefterlevnaden.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)