Rödslam i svenska kraftverk - Problematik och potentiella lösningar

Sammanfattning: Många vattenkraftverk i Sverige är uppbyggda med dammar som är designade för att läcka en viss mängd vatten baserat på materialet de är byggda med. Flödet av läckagevattnet mäts för att säkerställa dammens funktion, men vid många kraftverksdammar är mätbrunnarna och dräneringsrör fyllda med en rödbrun sörja som kallas rödslam. Rödslammet gör det omöjligt att mäta flödet korrekt, och kan i värsta fall sätta igen dränagesystemet helt och hållet. Ett tidigare examensarbete fastställde att specifika järnbakterier var ansvariga för rödslammet, bakterier som utvinner energi genom att oxidera vattenlösligt tvåvärt järn i vattnet till olösligt trevärt järn. För att bekämpa uppbyggnaden av järnbakterierna analyserades föreslagna lösningar från studier om andra branscher som också har problem med rödslam i dränagesystemen. Lösningar som förändrar syrenivåerna, sprider ut kalk, använder inorganiska eller organiska baktericider samt mekaniska lösningar analyserades baserat på deras effektivitet och miljöpåverkan jämfört med den lösning som kraftverk applicerar idag, spolning med högtryckstvätt. Den mest lämpliga lösningen var att sprida ut sågspån och bark från barrträd i dräneringsdiken vid kraftdammen, då denna metod har dokumenterad effekt inom jordbrukssektorn och studier visar att den har liten miljöpåverkan. Dessutom är metoden kostnadseffektiv då sågspån är en restprodukt från skogsbruket. Genom att kombinera denna lösning med spolning när det behövs finns det goda chanser att man kan säkerställa att flödesmätningarna fungerar samt minska den totala kostnaden för underhållet.