Teorin som omgärdar den "fula kriminologin" : – Cultural criminology, en introduktion.

Sammanfattning: ABSTRACT Titel: Teorin som omgärdar den fula kriminologin - Cultural criminology, en introduktion. Författare: Johanna Sundquist Nyckelord: Cultural criminology, world risk society, risksamhälle.   Dagens medialandskap är grundad i det skriftbaserade samhället och har därför stora möjligheter till samhällskritik. Vi som mediakonsumenter har också idag större möjlighet att kritisera media men också att kritisera via media än tidigare. Dagens samhälle genomsyras också av en mediekonsumtion av aldrig tidigare sedda mått (Christie, 2004:69). Vi pumpas med information i TV, i radio, på Internet - via bloggar, twittrar, communities och forum. Aldrig förr har heller kriminalitet getts sådan uppmärksamhet i media (Jewkes, 2004:141). Inte bara information kring kriminalitet erbjuds via de olika mediekanalerna utan även ett nöjeskapande kring brottsligheten. Trots att människan alltid varit fascinerad av det normbrytande så har intresset för kriminalitet alternativt brottsbekämpning aldrig varit så populärt. Vår kultur absorberar kriminaliteten som underhållning. Samtidigt har vi heller aldrig varit så rädda för att utsättas för brottslighet. Cultural criminology utforskar de sätt som dagens kultur har kommit att internalisera kriminalitet och brottspreventiva medel. Cultural criminology pekar på den centrala roll som ugly criminology har i porträtteringen av brottslighet och det budskap som medföljer den porträtteringen. Den allmänna synen, som konstruerad av populärkulturen, på kriminalitet och brottsprevention, den gemensamma oron inför den konstruerade bilden av kriminalitet i samhället, uppfattningen av risken att bli utsatt för brott samt civila brottspreventiva åtgärder blir fokus i modern kultur.    Uppsatsens är utförd i form av en litteraturstudie inom vilken en av författaren utförd mindre mediastudie också ges plats. Uppsatsens syfte är att avhandla vad som i de anglosaxiska länderna benämnts "cultural criminology". En ansats görs även att introducera begreppet cultural criminology i en svensk kontext. Ett övergripande syftet är även att driva den tes som talar för hur så kallade "ugly criminology" och ett vad jag väljer att kalla kulturgörande av kriminologi bidrar till framfarten för vad Beck benämner "risksamhället".    Uppsatsen finner att kulturaliserandet av kriminalitet genom starkt ökad medial uppmärksamhet har gjort att vår vardag påverkas av ugly criminology; avhandlade av kriminalitet, i någon form. Även om vi inte aktivt söker den i form av information eller förströelse så når den oss via analog eller digital media. Den finner att kulturaliserande i form av ökad medieexponering också påverkar vår uppfattning av hot och risk i samhället. Vi ger mening till vår rädsla genom att läsa tidningen i vilken vi ser att rädslan är befogad. Det är genom den mediebefogade rädslan som vårt riskkalkylerande befästs och vår tro på det otrygga samhället lever vidare. Författaren hävdar att cultural criminology likt bland annat det mediala planet i samhället efterliknar den anglosaxiska modellen också är på stark frammarsch.