Undervisning i grundsärskolan ur ett hälsoperspektiv : aspekter som påverkar daglig fysisk aktivitet

Sammanfattning: Författarna till denna studie är två blivande speciallärare, inriktning mot utvecklingsstörning. Under studietiden har de båda författarna till studien arbetat som lärare på grundsärskolan senare del, där de har haft som mål att införa mer fysisk aktivitet i form av rörelsepauser och en mer aktiv undervisning under hela skoldagen för eleverna med intellektuell funktionsnedsättning. Idén till studien föddes efter att författarna följt samhällsdebatten kring elevers minskning av fysisk aktivitet. En nyfikenhet och intresse fanns att undersöka hur eller om andra speciallärare arbetar för att öka elevernas fysiska aktivitet och hälsa på grundsärskolan. Utifrån detta intresse formade vi studien som fick titeln: Undervisning i grundsärskolan ur ett hälsoperspektiv, aspekter som påverkar daglig fysisk aktivitet. Syftet studien är att analysera och belysa hur sex speciallärare/blivande speciallärare i grundsärskolans senare del beskriver sin undervisning utifrån ett hälsoperspektiv där det fysiska perspektivet är centraltSyftet med studien är att ge ett kunskapsbidrag genom att öka medvetenheten kring hur speciallärarna ser på möjligheterna till daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Vidare grundar sig studien på litteratur, nationell och internationell forskning samt teoretiska begrepp om KASAM. Den teoretiska utgångspunkten i studien är KASAM, känsla av sammanhang, Antonovsky (2005). Som teoretisk utgångspunkt i analysen av resultatet har författarna till studien valt att använda ett salugent hälsoperspektiv. Studien byggdes upp utifrån litteraturstudier samt halvstrukturerade kvalitativa intervjuer som metod då detta tillvägagångssätt ansågs vara mest2lämpat för att besvara studiens frågeställningar (Bryman, 2018). En av de mest grundläggande dragen i kvalitativ forskning är att uttrycka olika individers handlingar, erfarenheter, vanor och synsätt (Nilholm, 2016) detta var författarnas tanke med studien. Studien är empirisk och den bygger på sex individuella intervjuer med speciallärare/blivande speciallärare som arbetar och undervisar elever på grundsärskolans senare del.Studien visar att det är organisatoriska förutsättningar samt personalens inställning som styr elevernas möjligheter till fysisk aktivitet. Möjligheten till att påverka utifrån elevperspektiv är enligt pedagogerna styrt av lokal- och personaltillgång. Ingen av respondenterna lyfter elevernas önskemål som styrande i frågan om hinder och möjligheter till fysisk aktivitet. När elevperspektivet lyfts av respondenterna är det i beskrivningar kring vad eleverna gör på sina raster.Alla respondenterna upplever fysisk aktivitet som positivt.