Skolsköterskors erfarenheter av högstadieelevers mående under Covid-19 pandemin : En kvalitativ intervjustudie

Detta är en Magister-uppsats från Umeå universitet/Institutionen för omvårdnad

Sammanfattning: Bakgrund: Restriktionerna som infördes under Covid-19 pandemin påverkade ungdomar på olika sätt. Aktiviteter begränsades och skolor stängde till viss del ner. Enligt Bris har barn och ungdomar uppvisat försämrat psykiskt mående i samband med Covid-19 pandemin. Enligt skollagen ska det finnas tillgång till elevhälsa som har till uppdrag att främja hälsa och förebygga ohälsa. Alla elever ska erbjudas hälsobesök hos skolsköterskan och utöver det ska skolsköterskan finnas tillgänglig för lättare sjukvårdsinsatser.   Motiv: Psykisk ohälsa bland ungdomar upplevs öka. Skolsköterskor träffar eleverna vid hälsosamtal och antas därför kunna bidra med viktig kunskap.   Syfte: Studiens syfte var att belysa skolsköterskors erfarenheter av högstadieelevers mående under Covid-19 pandemin.      Metod: Studien genomfördes med åtta individuella semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor som arbetat på högstadium under pandemin. Analysen gjordes med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Skolsköterskorna har varierande erfarenhet av högstadieelevernas mående under pandemin. Under analysen framkom tre huvudkategorier med totalt sju subkategorier. Första huvudkategorin: uppmärksammande av hälsotecken, med subkategorierna förstå vad som påverkar elevers psykiska hälsa och definiera psykisk ohälsa. Andra huvudkategorin: upprätthållande av stödfunktioner med subkategorierna följa upp elevers psykiska hälsa och stödfunktioner som kan stärka elevers psykiska hälsa. Tredje huvudkategorin: faktorer som påverkat måendet med subkategorierna förutsättningar för studier, tillgång till aktiviteter och känsla av sammanhang.   Konklusion: Skolsköterskorna upplever att den psykiska ohälsan ökar men är inte säkra på orsaken till det. Många vuxna kan finnas tillgängliga för eleverna men det saknas tydliga riktlinjer för på vilket sätt arbetet med psykisk hälsa ska skötas. De elever som tycks ha drabbats hårdast av pandemin och dess restriktioner är de som redan innan var utsatta. Slutsatsen är att samhället behöver vara bättre förberedda när det gäller att hantera psykisk ohälsa och riktlinjer behöver utformas för hur eleverna ska kunna ges rätt stöd.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)