Frihet, rättvisa, mjöd: debatten i Norrbotten inför rusdrycksförbudsomröstningen

Sammanfattning: Denna uppsats avser avhandla rusdrycksdebatten som pågick under 1900-talet
inför rusdrycksomröstningen 1922. Valet av ämne beror bland annat på att
alkohol som ämne debatterats i mångt och mycket genom alla tider, inte
minst i mediala sammanhang. På grund av detta var det en självklarhet att
som en del i avgränsningen begränsa ämnet till några svenska tidskrifter
som under en period innan folkomröstningen avhandlade själva valet i olika
former (såsom artiklar, insändare, bilder med mera). Avgränsningen skedde
ytterligare i och med valet av att granska tre norrbottniska tidskrifter:
Norrskensflamman, Kuriren samt NSD. Den första tidningen är tydligt
kommunistisk, emedan NSD är socialdemokratisk och Kuriren är en liberal
tidning. Valet föll på dessa tre tidskrifter på grund av deras uttalade
politiska ståndpunkter: en del i arbetet gick ut på att granska de
politiska ståndpunkterna i själva alkoholdebatten.

De frågeställningar som arbetades fram är:
• Hur såg alkoholdebatten ut i Norrbotten före förbudsomröstningen?
• På vilket sätt avspeglades debatten i de regionala tidningarna?
• Vilken roll spelade kvinnorna i debatten inför förbudsomröstningen?
• Hur såg de politiska partierna på frågan?

En del i arbetet var att granska kvinnornas roll i omröstningen då det
starkt debatterades huruvida man skulle könsmarkera valsedlarna inför valet
eller ej och vilka konsekvenser detta skulle kunna ge.
Under arbetets gång framgick det att de politiska partierna var väldigt
splittrade i förbudsfrågan och därför gick det ej att entydigt säga vilket
parti som tyckte vad. Emellertid märktes det tydligt i de granskade
tidsskrifterna vad varje enskild tidsskrift ansåg om frågan:
Norrskensflamman och NSD var tydligt för ett förbud medan Kuriren var mot
ett totalt alkoholförbud. Eftersom kvinnorna utgjorde en nytillkommen
röstberättigad grupp riktade sig mycket av propagandan från tidsskrifterna
till dessa: man appellerade till deras stereotypa kvinnliga sidor: det
kvinnliga könets känsla för familjen. När man riktade sig mot männen var
propagandan annorlunda: här skrev man om kamp och man dumgjorde sig gärna
över den andra sidan (d.v.s. motståndarsidan i själva debatten).
Valdeltagandet var högt under folkomröstningen: 55,1 % av de som tilläts
rösta gjorde detta. Bland männen var valdeltagandet 62,6 % och bland
kvinnorna låg det på 48,3 %. Resultatet blev 51 % som röstade nej och 49 %
som röstade för ett alkoholförbud. Ja-sägarna var fler bland kvinnorna:
58,5 % mot männens 40,9 %. I de avhandlade tidsskrifterna rapporterade man
om resultatet, dock skiljde sig detta åt mellan tidsskrifterna: i Kuriren
som var nej-sägare skrev man att folkmajoriteten avgjorde, medan man i de
andra två tidsskrifterna valde att fokusera på att man i Norrbotten var för
ett förbud.