Att så ett frö i motvind : En kvalitativ studie gjord på ett SiS-boende i Sverige

Sammanfattning: Tvångsomhändertagandet av problematiska ungdomar ses idag ofta som ett psykiskt krävande arbete. Droger, kriminalitet och våld är centrala delar i ungdomarnas liv. Flertalet av de tidigare forskningarna som gjorts på området fokuserar mer på personalens och/eller de intagnas mående och inte på upplevelsen av deras tillvaro. Denna studie fokuserar på att undersöka upplevelsen av att arbete på ett Statens institutionsstyrelse-boende (SiS-boende) och kring dessa ungdomar samt om det finns andra omständigheter utöver ungdomarna som påverkar personalen och deras upplevelse av sitt arbete. Undersökningen är ämnad att vända sig till alla som arbetar för och med ungdomar inom institutionsvård. Personalens upplevelse av sitt arbete är det centrala för denna studie. Undersökningen är gjord på ett av Sveriges största SiS-boenden (Statens institutionsstyrelse, SiS) som har unga pojkar som sin målgrupp. Ungdomarna är omhändertagna enligt LVU (Lagen om vård av unga) alternativt dömda i domstol till LSU (Lagen om sluten ungdomsvård). Frågeställningen för denna studie löd: Vilka omständigheter påverkar personalens gemensamma arbete för och med ungdomarna? För att få svar på detta har vi intervjuat totalt tolv personer om deras upplevelse och känslor kring sitt uppdrag. Grundad teori har vi valt som metodansats då vi ansåg att denna metod gav oss bästa förutsättning att komma nära denna grupp i vår frågeställning. Grundad teori bygger på att vi som forskare inte har någon förförståelse inom ämnet. Detta gör att man är väldigt öppen i sina frågeställningar och respondenternas upplevelse blir det centrala. Genom vår metod framträdde ur materialet vår kärnkategori[1] Fragmentering[2] samt fyra underkategorier: Ungdomen, Chefer och Socialtjänsten, Arbetsgruppen samt Motstånd.Dessa har vidare ett antal underkategorier vilka tillsammans ger oss svaret på vår fråga. På fler än ett sätt påverkar dessa varandra och tillsammans skapar de en helhetsbild för hur arbetet upplevs av människorna som valt detta som sitt yrke. Personalen arbetar efter att så ett frö hos ungdomarna, det vill säga implementera en tanke hos ungdomarna om en förändring. Arbetet är kantat av motstånd och i de flesta fallen skapas detta motstånd av personalen, cheferna och socialtjänsten. Metodens arbetssätt förklaras mer ingående under metodavsnittet. Den teoretisk referensram som vi har använt oss av i vår studie bidrar till att tydliggöra forskningens relevans. Vi har valt att ta in främst ett större sociologiskt perspektiv. Denna är Symboliska interaktionismen som innefattar social interaktion samt grupper. Vi har även vänt oss till Foucault och tagit delar av hans teoretisering om makt. Utöver Symboliska interaktionismen och delar av Foucault så har vi även tittat på den tidigare forskningen som gjorts inom sfären för tvångsvård. Genom den tidigare forskningen har vi upptäckt att fokus i mångt och mycket ligger på de intagnas upplevelse av inlåsning. Det är väldigt lite fokus på personalens bild av tvångsvården speciellt tvångsvården av unga. De forskningar vi har funnit som inriktar sig på personalen fokuserar mer på personalens mående. Det vi fann genom vårt resultat och vår studie är att det finns olika omständigheter som påverkar personalen i deras arbete för och med ungdomarna. Vi ser vår uppsats som ett bra tillskott då den bidrar till ökad förståelse för denna arbetskategori och den visar även på personalens bild av vad som är viktigt för att skapa en bra ungdomsvård där ungdomar får rätt hjälp och personalen kan utföra sitt arbete korrekt. [1] Kategori – annat ord för tema/ämne. Kärnkategori – den starkaste kategorin. [2] Ett sätt att presentera helheten i små delar, beroende/oberoende av varandra.