Edition av personuppgifter - En studie av dataskyddsförordningens relation till editionsinstitutet

Sammanfattning: Denna rättsvetenskapliga uppsats syftar till att undersöka och belysa de särskilda problem som uppstår vid edition av sådana personuppgifter som omfattas av dataskyddsförordningen. I dessa situationer aktualiseras, utöver bifallsvillkoren för edition, den grundläggande rätten till skydd för personuppgifter. Dataskyddsförordningens krav för tillåten behandling av personuppgifter måste därmed vara uppfyllda även vid ett editions-föreläggande. Bedömningen om huruvida en behandling är laglig blir beroende av vilken rättslig grund den sker på. För edition förutsätts att personuppgifter redan samlats in och sammanställts i en handling. Lagligheten av edition bör därför bedömas utifrån de krav som ställs för vidarebehandling av personuppgifter. Detta ställer krav på att behandlingen ska vara nödvändig, proportionerlig och förenlig med det ändamålet för vilket personuppgifterna samlades in. Dessa krav bör närmast ses som kompletterande krav till de normala bifallsvillkoren för edition. Jag argumenterar i denna framställning för att bifallsvillkoren för edition och kraven för en tillåten behandling av personuppgifter i hög utsträckning är överlappande. Konsekvenserna av detta bedöms vara att om bifallsvillkoren för edition är uppfyllda föreligger såväl nödvändighet som laglig grund för behandling av personuppgifter. Följden av detta blir att skyddet för personuppgifter inte utgör ett absolut hinder mot edition. Istället får domstolar handlingsutrymme att i det enskilda fallet väga editionssökandes informationsbehov mot de registrerades personuppgiftsskydd. Vidare lyfts argument för att åtgärdens proportionalitet i förhållande till de registrerade och frågan om ändamålsenlighet med fördel kan ingå i den proportionalitetsbedömning som ska göras vid en ansökan om edition. En sådan lösning förenklar den annars mycket långa och omfattande bedömning som måste företas utifrån respektive regelverk.