Motivation att lära : En studie om elever och lärares upplevelser kring att lära sig matematik på gymnasiet ur ett motivationsteoretiskt perspektiv

Sammanfattning: Forskning har visat att motivation har en stor betydelse för elevens lärande och välmående i skolan. Motivation har en lång forskningshistoria vilket har skapat en stor mängd tankar och idéer kring vad motivation är och hur den på bästa sätt kan främjas hos individen. Under senare år har motivationsforskning övergått till att i större omfattning använda socio-kognitiva modeller vilket har bidragit till en ny förståelse av motivationens flerdimensionalitet. Ur ett socio-kognitivt perspektiv framstår inte en elevs motivation vara ett stabilt personlighetsdrag utan snarare reflektera det möte som uppstår mellan undervisningens kontext och vilka förutsättningar eleven tar med sig in i denna kontext. För att nå en förståelse för elevens motivation att lära behövs således både en insikt om vilka förutsättningar eleven tar med sig in i en undervisningssituation samt hur undervisningens kontext påverkar dessa förutsättningar.Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur elevens lärande inom matematik samt lärarens arbete med att motivera elever att lära sig matematik kan förstås ur ett motivationsteoretiskt perspektiv. Ett motivationsteoretiskt perspektiv betyder för denna studie att elever och lärares redogörelser har analyserats utifrån ett ramverk bestående av åtta motivationsteoretiska aspekter framtagna ur en syntes av motivationsteorierna självbestämmandeteorin, målorienteringsteorin samt förväntningar och värdeteorin.Studien genomfördes på två kommunala gymnasieskolor i Stockholmsområdet och deltagarna bestod av elever från varierande årskurser och programinriktningar samt lärare med lång respektive kort tid i yrket. Studien tillämpade en blandad metod där data samlades in via en enkät och intervjuer med elever och lärare. Deskriptiv analys utfördes på studiens enkätresultat med hjälp av statistikprogrammet SPSS och en riktad innehållsanalys genomfördes utifrån studiens ramverk på intervjuresultatet för att se hur motivationsteoretiska aspekter kom till uttryck i elever och lärares redogörelser. Resultatet visade att ungefär hälften av de motivationsteoretiska aspekter som ingick i ramverket aktualiserades i låg grad hos eleverna. Många av eleverna hade en positiv inställning gentemot matematikämnet och upplevde att de vara motiverade att lära sig matematik, men det fanns även många elever som hade en motsatt uppfattning. Dessa elever verkade ha tappat tron på sig själva och upplevde inte att undervisningen tog hänsyn till deras mer utmanande situation. Likväl visade det sig att lärarna upplevde att det var svårt att förverkliga ett motivationsarbete i sin undervisning på grund av tidsbrist och begränsningar kopplade till styrdokumenten. En märkbar konsekvens av detta var att elevernas inflytande och deltagande i undervisningen blev väldigt begränsat. Med utgångspunkt i detta resultat och tidigare forskning presenteras förslag för hur matematikundervisning kan organiseras för att främja elevens motivation att lära sig matematik.