Pilotstudie om olika etableringsmetoder för vårkorn med universalsåmaskin i norra Småland

Sammanfattning: Det finns både tid och pengar att spara med direktsådd. Ca 50 – 70 % billigare och runt en timme mindre arbetstid på åkern per hektar. Ska direktsådden endast tillämpas på en del av arealen bör det vara någon typ av universalsåmaskin som klarar av både direktsådden och den konventionella sådden. I de fall som går över helt till direktsådd kan andra typer av såmaskiner användas. Rydberg (2014) har genomfört långliggande försök på direktsådd och kan redovisa vissa år som det direktsådda till och med har högre skörd än det konventionella med plöjning harvning och sådd. Brist på arbetskraft är något som branschen i stort lider av. Därför är det intressant om det går att rationalisera bort några moment utan att göra för stora avkall på skörden. Lantbrukare är ofta bestämda om vilken metod som passar dem bäst och kör på det till 100 %, men för att hinna med vissa år kanske det hade varit idé att utnyttja tekniken på ett annat sätt. Denna studie kommer utgå från en universalsåmaskin som sår vårkorn i stubb i norra Småland och jämföras med sådd i plogtilta. Norra Småland är valt eftersom det inte är så vanligt med direktsådd där. I pilotstudien på fältet i norra Småland är det tre metoder som jämförs; plöjning med sådd i plogtilta, sådd i stubb med bearbetande förredskap och direktsådd utan förredskap. Jordarten är mmh l mo (måttligt mullhaltig lerig mo) och grödan vårkorn. Uppföljningen sker genom att kornaxen klipps av och vägs på utmätta provpunkter, 4 punkter per etableringsmetod. Uppkomsten av vårkornet var bra och jämn på det plöjda och det bearbetade ledet. Det obearbetade hade sämre uppkomst. Det plöjda hade obefintligt med ogräs, det bearbetade hade lite ogräs däremot hade det obearbetade mycket stor ogräsförekomst med stora plantor av både spillraps och baldersbrå. 27 dagar efter sådd gjordes en ogräsbekämpning med god verkan. Det obearbetade såg sämre ut under hela växtsäsongen och det visade sig i skörderesultatet. Medel för obearbetat 0,37 kg ax/m2, bearbetat 0,45 kg ax/m2 och plöjt 0,48 kg ax/m2. Och eftersom det är förhållandevis få provytor ger det ingen statistisk skillnad mellan metoderna. Slutsatsen är att: - Skillnaden i skörd mellan plöjt och den bearbetande sådden är mycket liten. Det visar att det går att minska insatserna i form av bearbetning utan en dramatisk minskning av skörd. - Det obearbetade ledet var betydligt sämre överlag, både skördemässigt och ekonomiskt. - Studien visar på att sådd med bearbetande förredskap är ekonomiskt fördelaktigt om konventionell etablering med plöjning, harvning och sådd kostar 1 500 kr/ha och det sker en kostnadsbesparing på 67 % och spannmålspriset är under 3 000 kr/ton.