Sportjournalistens två ansikten : En kvalitativ studie om sportjournalistens objektivt och subjektivt skiftande roll

Sammanfattning: Syftet med vår studie har varit att undersöka hur reportrar, krönikörer och chefer inom sportjournalistiken förhåller sig till objektivitetsidealet i deras dagliga arbete. Vårt intresse har varit att ta reda på om dessa sju sportjournalister titulerar sig som reportrar, krönikörer eller både och. I fall då dessa personer titulerar sig som både reporter och krönikör har vårt syfte varit att ta reda på om skiftet mellan dessa roller går hand i hand med det objektiva arbete, som förväntas av dem som reportrar.   I denna studie har vi samlat in vårt material med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personer som är aktiva inom sportjournalistiken. Under våra två veckors insamlingsarbete har vi talat med sju sportjournalister och tre sportchefer på tre nationella svenska tidningar och en nationell nyhetsbyrå. Eftersom objektivitet inom sportjournalistiken i synnerhet är något som inte har undersökts i större utsträckning har vi tagit hjälp av teorier om journalistik i allmänhet för att svara på våra frågeställningar. Teorierna fokuserar på objektivitet, opartiskhet, kommersialisering och subjektivitet och genom dem har vi som avsikt att förklara skiftande roller inom sportjournalistiken.   Resultatet från vår forskning visar att varje individuell journalists förhållande till objektivitet varierar utifrån deras titulerade arbetsroll och deras arbetsplats rutiner och riktlinjer. Dock har vi ur våra intervjusvar identifierat gemensamma teman i deras åsikter, som på grund av digitaliseringens och kommersialiseringens influenser påverkar deras objektiva arbetsförmåga. De tydligaste teman eller faktorer som i denna forskning visat sig kunna avgöra graden av objektivitet i sportjournalistiken är: tidsbrist, kontroversiell grad, hejarklacksjournalistik, sociala medier och rewrites från lokaltidningar. Hur stor utsträckning dessa påverkar utformningen av de fyra tidningarnas journalistik beror i sin tur på deras ekonomiska förutsättningar och förtroenderelationer.