Attityder till polisen hos pojkar i Rinkeby : En kvalitativ studie om hur attityderna kan förstås

Sammanfattning: Svensk forskning om ungdomars attityder till polisen är mycket begränsad. Detta examensarbete syftar därför till att studera vilka attityder till polisen som förekommer hos pojkar i Stockholmsförorten Rinkeby, hur dessa kan förstås och förbättras om dessa är negativa. Studien är baserad på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med pojkar i åldrarna 15-16 år. Följande frågeställningar har besvarats: - Vilka attityder förekommer mot polisen bland pojkar i åldrarna 15-16 år i Rinkeby? - Hur kan dessa attityder förstås? - Hur skulle attityderna till polisen kunna förbättras om dessa är negativa? Grounded theory har använts som analysmetod och två teoretiska perspektiv har kunnat utskiljas ur empirin, vilka sedan använts för att tolka och förklara attityderna. Dessa perspektiv beskriver dels marginalisering, det vill säga en territoriell stigmatisering av Rinkeby som såväl subkulturens betydelse för utvecklandet av attityder till polisen. Resultatet visade att det förekom relativt negativa attityder till polisen, vilka främst kunde förklaras utifrån kontakten med polisen som intervjupersonerna haft. De negativa attityderna kunde även förklaras utifrån att intervjupersonerna upplever en stigmatisering samt diskriminering av/som invånare i Rinkeby, samt att pojkarna socialiseras in i en subkultur där attityderna ärvs från de äldre i stadsdelen och att det förväntas av de att hysa negativa attityder till polisen eftersom de är uppvuxna i en förort. Subkulturen har även betydelse för hur de positiva attityderna uppstår. När det gäller attitydförändring så visade resultatet att det inte är omöjligt att en mer positiv attityd ska kunna uppstå. Liksom hur de negativa attityderna uppstår menar intervjupersonerna att det är den egna interaktionen med polisen som spelar en stor roll för att attityderna ska bli mer positiva, det vill säga att de förväntar sig ett bättre bemötande av polisen. Det framkom även att attitydförändring inte var möjligt på grund av att upplevelsen i samband med kontakten med polisen haft en för stor negativ inverkan.