Skattetillägg och ne bis in idem - en sällsam historia

Sammanfattning: Genom Högsta domstolens domar NJA 2013 s 502 och NJA 2013 s 746 (de så kallade juni- och juliavgörandena) kom det svenska systemet med skattetillägg och skattebrott att radikalt förändras. Med dessa avgöranden stod det klart att Sverige sedan flera år tillbaka hade brutit mot Europakonventionen vilket fick till följd att ett stort antal domar fick tas upp för ny prövning. Ne bis in idem innebär att man inte kan bli straffad två gånger för samma gärning och utgör en fundamental rättsprincip inom Europarätten. Sverige hade tidigare ett system där en person kunde påföras skattetillägg och dömas för skattebrott för en och samma gärning i två skilda rättsprocesser. NJA 2013 s 502 innebar att det inte längre var möjligt att, i två skilda rättsprocesser, först påföra en skattskyldig skattetillägg för att sedan döma densamme för skattebrott om dessa beslut grundat sig på samma konkreta handlingar. NJA 2013 s 746 innebar att det redan i februari år 2009 stod klart att detta förbud skulle betraktas som gällande i svensk rätt. Europadomstolens praxis avseende tolkningen av ne bis in idem-principen var länge oklar. Genom den så kallade Zolotukhin-domen år 2009 klargjorde domstolen dock sin syn på denna princip. Trots detta kom det, på grund av den svenska lagstiftarens passivitet och Högsta domstolens ovilja att trotsa gällande svensk rätt, att ta ytterligare flera år innan det svenska rättsystemet anpassades till detta avgörande från Europadomstolen. I denna uppsats har jag sökt anledningen till att svensk rätt tog så lång tid på sig innan en anpassning till Europakonventionen kunde ske. Jag har kommit fram till att lagstiftaren varit mån om att behålla de stränga sanktionsmöjligheterna mot skatteförseelser och att man av denna anledning förhållit sig passiv till förändringar av det svenska systemet. Med anledning av det nya rättsläget har ett lagförslag lagts fram vilket innebär ett förfarande där skattetillägg och skattebrott samordnas i en gemensam domstolsprocess. Jag har ansett att förslaget är genomförbart men att det krävs en mer omfattade utredning som på ett mer övergripande plan beaktar de konsekvenser och problem ett sådant system skulle kunna innebära.