Makt och motstånd inom FN: En diskursanalys av säkerhetsrådets och generalförsamlingens rapportering av rohingya-konflikten

Detta är en L2-uppsats från Lunds universitet/Statsvetenskapliga institutionen

Sammanfattning: Till följd av den etniska konflikt som pågått i Myanmar har många rohingyer tvingats fly och lever idag beroende av hjälpinsatser från FN:s huvudorgan. Det innebär att FN har en särskild maktposition i egenskap av att vara den aktör som definierar och utformar diskursen kring konflikten. Uppsatsen ämnar studera säkerhetsrådets och generalförsamlingens rapportering av rohingya-konflikten, för att synliggöra de strukturer som ligger bakom dess utformning. Studien tillämpar en Foucauldiansk diskursanalys och utgår från Foucaults definition av begreppen makt och kunskap. Resultatet av studien har visat att det förekommer olika maktstrukturer bakom utformningen av dokumenten, men att dessa inte av en första betraktelse kan tänkas falla inom ramen av diskursbegreppet. Slutsatsen av analysen är att det snarare rör sig om olika tendenser och mönster som kan ligga till grund för diskursen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)