Rörelse hos stompunkter längs med järnvägen i Sverige

Sammanfattning: Passiva geodetiska referenssystem ger möjlighet till noggranna positionsbestämmelser via fysiska koordinatbestämda markeringar. Detta ger i sin tur goda möjligheter för etablering av instrument och noggranna detaljmätningar av objekt. För att mätosäkerheten i referenssystemen ska hållas stabilt över tid bör markeringar av punkter ske där yttre faktorer påverkar stompunkter så lite som möjligt. I stomnät längs med järnvägen finns många olika markeringstyper som kan påverkas olika mycket av yttre påfrestningar. Då det kostar mycket pengar på att underhålla stomnät längs järnvägen bör dessa stompunkter markeras på bästa möjliga sätt.  I studien är syftet att undersöka hur mycket olika markeringstyper tenderar att deformera sig över tid längs järnvägen för att eventuellt kunna ge Trafikverket ett bättre beslutsunderlag för framtida markeringar av stompunkter. Detta görs genom undersöka Trafikverkets stompunktsarkiv.  Resultaten visade att olika markeringstyper deformeras olika mycket vid samma epoker, men att det är väldigt små skillnader vid jämförelser av medelvärden och standardosäkerheter. För stompunkter som befinner sig nära spåret kan ett tydligare samband ses kring att de punkterna deformeras mer än punkter som ligger längre bort från spåret.