Ekonomiskt bistånd efter ändringar i socialtjänstlagen 1997:313

Sammanfattning: Den enskildes rätt till ekonomiskt bistånd, så kallat socialbidrag, regleras i Socialtjänstlagens 6 §. Denna paragraf ändrades den 1 januari 1998. I huvudsak innebar förändringen att socialbidraget delades upp i två delar, försörjningsstöd och övrigt bistånd. Försörjningsstödet är det stöd som behövs för att tillgodose de mest grundläggande försörjningsbehovet av hyra och uppehälle. Detta bistånd regleras i § 6 b Socialtjänstlagen och är utformat som en rättighetslagstiftning med statligt fastställda normer för biståndets storlek. Individen har i samband med lagändringen 1998 fått en stärkt ställning gentemot biståndsgivaren (kommunen). Beslut om försörjningsstöd kan av den enskilde överklagas till allmän förvaltningsdomstol genom förvaltningsbesvär. § 6 g Socialtjänstlagen ger kommunen rätt att ge den enskilde bistånd utöver försörjningsstödet om det finns skäl för det. Detta lagrum är konstruerat för att åsidosätta Kommunallagens förbud för kommuner att gynna enskilda. I detta lagrum ryms alla typer av bistånd som den enskilde har behov av för att klara sin livsföring. Det kan vara renodlat ekonomiska behov såsom bistånd till icke akut tandvård, möbler, flyttkostnader och rekreationsresor som uppstår under ett längre socialbidragberoende men också bistånd av annan natur såsom psykoterapi och missbruksbehandling. Bistånd som inte beviljats i enlighet med § 6 g kan inte överklagas genom förvaltningsbesvär. Den möjlighet till överklagande som återstår för den enskilde är då laglighetsprövning enligt Kommunallagen vilken inte ger domstolen möjlighet att pröva beslutets skälighet eller lämplighet. Socialbidrag enligt § 6 b och § 6 g Socialtjänstlagen skall tillsammans tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Vid bedömningen av vad som ingår i en skälig levnadsnivå skall man ha vad en låginkomsttagare på orten normalt kan kosta på sig som riktmärke. Länsstyrelserna och Socialstyrelsen har granskat hur kommunerna tillämpar den nya lagen. De har funnit tydliga tendenser till mer restriktiva riktlinjer för socialbidrag enligt § 6 g SoL efter att besvärsrätten inskränktes. Särskilt vad gäller tandvård, psykoterapi och rekreationsresor.