Rätt, riktigt och renligt : på den medicinska vetenskapens villkor

Sammanfattning: Ida Redhammar var barnmorska och verkade i Älvsborgs län åren 1917-1941. Dagböckerfrån hennes förrättningar har inspirerat till denna uppsats. Syftet är att analysera enbarnmorskas utbildning, arbete och villkor i början av 1900-talet. Metoden är en kritiskdiskursanalys som gjorts efter en innehållsanalys av barnmorskereglementet och lärobokensom användes vid Ida Redhammars utbildning på barnmorskeläroanstalten i Göteborg1916.Resultatet presenteras som fyra teman i vilka olika diskurser ryms och det finns eninterdiskursivitet inom varje tema. Temana är: 1. Att lyda läkaren. 2. Barnmorskan ska i allthandla som hon blivit lärd. 3. Att ha det yttersta ansvaret. 4. Kvinnan är en kropp utansammanhang och inget att lita på. I det första temat ryms framför allt den medicinskadiskursen. Det är läkaren som är bärare av den och den är grundläggande för barnmorskansarbete. Lydnaden och kontrollen upprätthölls genom en juridisk diskurs. Överordnat dettavar myndigheternas folkhälsoideal. I temat ”barnmorskan ska i allt handla som hon blivitlärd” framträder framförallt könsordningens diskurs. Här kan även ses inslag av envårdande diskurs. Könsordningens diskurs blir också synlig i det tredje temat: att ha detyttersta ansvaret, där även den juridiska diskursen visar sig. I den objektifierande synen påkvinnan som det sista temat ”kvinnan är en kropp utan sammanhang och inget att lita på”pekar på är det framför allt könsordningens diskurs som råder.Den medicinska vetenskapen har haft en stark ställning inom förlossningskonsten och det ärviktigt att fortsätta att granska vad som styr yrket. Barnmorskans unika kunskapsbas börtydliggöras och en vårdande diskurs bli mer framträdande.