Vädermärken och andra påståenden om vädret- sant eller falskt?

Sammanfattning: Undersökningar gällande vädermärken i bondepraktikan och andra förutfattade meningar om olika vädersituationer har gjorts. Temperatur- och nederbördsserier från Stensele, Östersund, Falun, Uppsala, Stockholm (endast temperatur), Karlstad, Linköping och Växjö har använts. Den första studien bestod i att undersöka om det stämmer när man säger att det alltid är dåligt väder på helgen. Utgångspunkten för den undersökningen var beräkning av temperatur– och nederbördsdifferens mellan vardag och helg. Det resulterade i att temperaturen är lägre på helgerna än på vardagarna och en 95% signifikansnivå uppnåddes för Uppsalas och Stockholms serier. Nederbörden gav ingen signal till att det skulle vara mer nederbörd på vardagar eller på helger. Med hjälp av ett Gaussviktat medelvärde, som beräknades för tiden 1739-2003 för Uppsalas serie och 1756-2003 för Stockholms serie, fick man även fram resultatet att både vardagar och helger har en temperaturökning, men det är vardagarna som ökar mest. Det var endast lutningen på regressionslinjerna för Stockholms serie som uppnådde signifikansnivån 95%. Temperatur- och nederbördsdifferensen mellan var och en av veckodagarna undersöktes och man ser en tydlig trend att tisdagar är varmare än helger. Efter upprepade signifikanstester uppnådde temperaturdifferensen mellan tisdag och söndag för Uppsala och Stockholm en signifikansnivå på 95% respektive 90%. En möjlig förklaring till differensen kan vara antalet partiklar i luften som ökar på vardagarna. Två andra studier bestod i att undersöka tillförlitligheten hos vädermärken från bondepraktikan. Anders braskar julen slaskar är den ena och undersökningen visar att man inte kan ge en bra prognos hur julen ska bli om man vet hur temperaturen på Andersdagen har varit. Däremot ger det en bättre prognos om man går efter hur det statistiskt sett egentligen blir på julaftonen. Det andra vädermärket är fruntimmersveckan och enligt bondepraktikan ska regna under den veckan. En jämförelse har gjorts med två veckor före och två veckor efter. Resultatet gav att även om fruntimmersveckan är regnig, så regnar det inte mer då än veckorna runtomkring. Juli och augusti är den nederbördsrikaste perioden på året och de fem undersökta veckorna ligger just vid den perioden. I den sista studien undersöktes månens påverkan på vårt klimat och väder, vilket en del forskare hävdar att den gör. En undersökning av nederbördsmängdens påverkan av månens faser har gjorts. Resultatet gav att det finns en svag signal att nederbördsmängden är större vid fullmånen. Men spridningen mellan de enskilda dagarna är ganska stor och standardavvikelsen så pass stor att variationen med månens faser får anses insignifikanta.