Paradoxal planering : Hållbarhet och kommunikativ planering i fallet Järva

Sammanfattning: Under utbildningen inom samhällsbyggnad med inriktning stadsplanering på KTH har det funnits två teoretiska koncept som varit centrala och återkommande: hållbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa två, inom teorin till stor del skilda tankesfärer har under utbildningen däremot sällan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats ämnar därför utforska hur en planeringsprocess präglad av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska gränsland har att svara upp mot de ideal om hållbarhet och medbestämmande som den är präglad av. Mer specifikt ämnar uppsatsen undersöka frågeställningarna: Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering ut? Vilka begränsningar och möjligheter kan en sådan praktik vara präglad av? Studien är tvådelad och inleds med en litteraturstudie av de två teoretiska koncepten hållbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet från ett teoretiskt perspektiv. I studiens andra del utforskas begreppens kompatibilitet i planeringspraktiken genom att titta på Järvalyftet i Stockholm. Detta fall har funnits lämpligt då det präglas av uttalade ambitioner om både hållbarhet och medborgarinflytande samt för att det som pågående projekt erbjuder möjlighet till insyn i planeringspraktiken. I fallstudien utgörs materialet av officiella handlingar såsom Stockholm stads förslag till strukturplaner och politiska styrdokument. Empiriskt material har samlats in genom kvalitativa intervjuer med en rad aktörer som på olika sätt och omfattning är eller har varit delaktiga i projektet Järvalyftet. Fokus har legat på planerarens och samhällsplanerings roll, dock har det empiriska materialet kompletterats med ytterligare berörda parter såsom intressegrupper, för att möjliggöra en vidare diskussion. Slutligen presenteras de slutsatser som dragits. Initialt de slutsatser som har hämtats från fallstudien Järvalyftet kring de problem och möjligheter som kan uppstå i en planeringspraktik präglad av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering. Därefter görs en mer vidgad diskussion kring de mer generella problem och potentialer som kan tänkas uppstå i en samtida planeringsprocess som influeras av de båda teoretiska begreppen.