Tidiga dialoger i detaljplaneprocessen : i kommuner med 35 000 – 75 000 invånare

Sammanfattning: Samrådet, som är lagstadgat enligt plan- och bygglagen (2010:900) (PBL), äger rum i ett sent skede av detaljplaneprocessen, när det är förhållandevis svårt att på riktigt påverka besluten som invånare. Arbetet med att, utöver och före samrådet, genomföra tidiga dialoger med invånarna kan vara ett sätt att förbättra den slutgiltiga planen samt främja en mer levande demokrati i samhällsbyggnadsprocessen. En bra dialog innebär för invånarna ett deltagande som kan öka både förtroendet och förståelsen för kommunens möjligheter och utmaningar, samt i slutändan för de beslut som fattas i den fysiska planeringen. Arbetet med tidiga dialoger före samrådet är förenligt med utmaningar. Tidiga dialoger är, till skillnad från samrådet, inte lagstadgat i plan- och bygglagen och de genomförs således på flera olika sätt, och i vissa kommuner inte alls. Kommunerna jobbar inte med någon genomgående strategi eller efter en uttalad modell, varje enskild tidig dialog tenderar att ha sina egna förutsättningar och målsättningar vilket bidrar till blandade resultat. Kommunerna lägger ner mycket tid och energi på att förbereda, annonsera och genomföra sina tidiga dialoger med invånarna men har i regel ingen utbildning eller teoretisk grund att stå på. Utvecklingsarbetet i kommunerna fungerar ofta som en utveckling av senast genomförd tidig dialog där man tittar på vad som går att förbättra och vad som redan fungerar. Slutsatsen är att kommunerna behöver utbilda sig i större utsträckning och framför allt ta fram en genomgående strategi som är gemensam för samtliga tidiga dialoger i kommunernas arbete med fysisk planeringen.