Nytt liv på gammal kaj

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Arkitektur

Sammanfattning:

Att Skeppsbron är lika gammalt som Stockholm självt införlivar platsen med ett enormt kulturhistoriskt arv olikt många andra ställen.

I takt med att Stockholm under 1600-talets stormaktstid blev en huvudstad av Europeisk betydelse, ökade handeln på Skeppsbron. De varor som med båt anlände till Skeppsbronbron lastades och packades på kajen innan de såldes vidare. Behovet av packus ledde till att husen vid Skeppsbroraden så småningom anlades. Extra mycket omsorg lades vid fasaderna då husen byggdes. Att visa Stockholms rikedom och makt var viktigt.

I mitten av 1700-talet började man att dela in Skeppsbron i olika sektioner. Den norra delen skulle ta emot norrländska och finska handelsfartyg och den södra delen skulle ta emot de större skeppen med importvaror. Den södra delen - Skeppsbrokajen - kom därför att präglas mer av handelsliv och livlig kommers .

Efter att ha fungerat som Stockholms främsta hamnområde för handelsvaror i flera hundra sekel började Skeppsbron i slutet av 1800-talet alltmer förlora sin centrala ställning.

Runt sekelskiftet var Skeppsbron fortfarande den plats där människor från alla håll och kanter blandades med handelslivet på kajen. Skärgårdsborna kom till Skeppsbron för att sälja sin fisk och bönderna kom med grönsaker från landet. I och med att varor istället började fraktas med tåg började handelslivet successivt minska på Skeppsbron. Från 50-talet fram tills idag har kajen endast fungerat som färjeterminal. Handeln är idag borta och därmed också den torghandel som en gång försåg skeppsbrokajen med liv.

Skeppsbron och dess omgivningar var under flera århundrade Stockholms primära handelsplats-och mötesplats. I takt med tidens förändringar av platsen, har denna identitet försvunnit. Eftersom förutsättningarna för en funktionell och välbesökt handelsplats finns kvar, finns det välgrundade förhoppningar om att Skeppsbron återigen skall bli ett stadsrum fullt av liv. Att genom mitt tillägg av en fiskmarknad ”ge tillbaka” en del av Skeppsbron åt invånarna i Gamla Stan, turisterna och andra Stockholmsbor är den centrala tanken i projektet.

Att verkligen ta platsen i anspråk när jag planerar min byggnad har genom hela projektet varit viktigt, vare sig man är besökare till fiskmarknaden eller inte. Min byggnad skall starkt knytas an till platsen och förse den med fler kvalitéer än att bara vara ytterligare en byggnad på kajen. Byggnaden skall bidra till stadsrummet och ge platsen identitet; något den idag saknar.

Att programmera platsen har varit viktigt. Här är formen på byggnaden viktig. Genom att jobba med olika skalor och förskjuta delar av byggnadskroppen åt sidorna skapar man små torgytor. Dessa torgytor ramar in platsen och förser den med intimitet och skapar en mer rumslig uppfattning. De små torgytor som bildas närmast intill byggnaden, kopplas ihop med större torgytor både norr och söder om byggnaden. Dessa ytor är av mer spontan karaktär och skall fungera som en marknadsplats utvalda dagar i veckan/månaden både för fiskmarknadens egen verksamhet samt andra utomstående marknadsintressenter.

Begreppet “Foodtrucks” är något som under de senaste månaderna växt sig stort i Stockholmsregionen. Dessa snabbkök med mat av särskilt utmärkande karaktär letar hela tiden efter nya platser att uppehålla sig vid. I programmet för min fiskmarknad ingår visionen om att dem, under vissa dagar månaden, har möjlighet att stå på torgen invid fiskmarknaden. Min önskan är att dessa tillsammans utgör en slags matmarknad som skall locka besökare från hela stan, som i sin tur också kan förse fiskmarknaden med besökare. Maten som serveras ur foodtrucksen eller från fiskmarknadens ”snabbmatslucka” kan sedan ätas på torget eller intas nere vid vattenkanten

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)