Underhållsplaner i kyrkogårdsförvaltning

Sammanfattning: Arbetet grundar sig i ett nationellt problem kring eftersatt underhåll på våra kyrkogårdar. Modernt uttryckt har en underhållsskuld skapats. Underhållsskulden innefattar enligt Jönsson (2010) den kostnad som miljön kräver för restaurering till en accepterad nivå. Bakomliggande orsaker till underhållsskulden anses vara okunskap, ointresse och felprioriteringar av de ekonomiska resurserna. Med ett bristande underhåll har funktioner försämrats och ett reinvesteringsbehov uppstått. Uppsatsens syfte har varit att med utgångspunkt i Lomma kyrkogårdsförvaltning undersöka hur underhållsplaneringen kan ske på ett strategiskt och långsiktigt sätt. Fokus har varit att behandla hur underhållsmomenten kan beskrivas samt hur de kan rangordnas ur ekonomisk aspekt. Syftet har även varit att genom diskussion se om Lommas erfarenheter kan vara relevanta för andra kyrkogårdsförvaltningar. Genomfört arbete visar att en underhållsplan bör vara övergripande med möjlighet till detaljering. Detta för att förbättra dess användning i den dagliga verksamheten. I arbetet ges en övergripande indelning av kyrkogården med förslag på underhållsinsatser, sammanställda i enlighet med upprättade skötsel- och underhållsplaner. Aspekter som underhållet rekommenderas att beskrivas utifrån sammanställdes efter litteraturen och intervjuerna till nedan indelningar. - Ytbenämning - Funktionsbeskrivning/framtida plan - Vitalitets-/skadebedömning - Tidpunkt för utförda och kommande insatser - Kostnader, material, anläggning, underhåll, skötsel - Skötselmoment – konkreta beskrivningar, när moment ska utföras - Underhållsmoment – konkreta beskrivningar, när moment ska utföras - Foton, ritningar - Underskrift och hänvisning till ansvarig Kostnader kring underhåll har under studien visat sig svårfunna. Arbetet visar därmed inte på reella och användbara á-priser för kyrkogårdsförvaltningar. En ekonomisk rangordning av kyrkogårdens indelningar och dess underhållsmoment har utförts av kyrkogårdsföreståndaren i Lomma och dennes erfarenheter. Detta ligger till grund för resultatet kring underhållets ekonomiska aspekter och dess rangordning. Rangordningen resulterade i följande, 1. Markbeläggningar 2. Anläggningar 3. Träd 4. Buskar och häckar 5. Markutrustning 6. Rabatter 7. Gravplatser 8. Gräs 9. Natur Det kan konstateras att ytor med säkerhetskrav som markbeläggningar, anläggningar, träd och markutrustning rangordnas högre på listan över mest kostnadskrävande. Detta gentemot rabatter, gräsytor och naturområden vars funktioner nämns som bevarande av estetiskt tilltalande ytor. Arbetet visar att ett behov finns kring dokumentation och planering av kyrkogårdar, något som ofta prioriteras bort på grund av främst tidsbrist. Studien visar även att en underhållsplan skulle förbättra verksamhetens översikt och långsiktighet. Planerna bör utgå från tydliga mål och riktlinjer. Dessa grundade inom enskild förvaltnings behov och förutsättningar.