De samhällsodugliga medborgarna: En undersökning kring Helsingborgs barnavårdsnämnds beslutsprocesser 1930 och 1940

Sammanfattning: Syftet är att ur ett makt och kontrollperspektiv med tematik från den rumsliga vändningen försöka bidra med något nytt till forskningen om ungdomar och barn/ ungdomsvård. Material från Helsingborgs barnavårdsnämnd år 1930 och 1940 har använts. Materialet är skriftliga föredraganden - promemorior och undersökningsrapporter rörande normavvikande ungdomar. Dessa tjänade som beslutsunderlag för nämnden. Huvuddelen av undersökningen handlar om 16 ungdomar, åtta från 1930 och åtta från 1940 med jämn uppdelning mellan pojkar och flickor. Frågorna som ställs är följande: Hur beskrivs normavvikande ungdomars karaktärsdrag, hemförhållanden och förhållande till yttervärlden?, Vilka typer av åtgärder tillgriper barnavårdsnämnden? samt ifall det går att urskilja skillnader och likheter mellan åren och mellan pojkar och flickor. Ungdomarna som anmäls till nämnden härstammar främst från sämre bemedlade människor. Beskrivningarna om ungdomens karaktärsdrag kunde vara ”klent begåvad”, ”hård och uppstudsig”, ”stursk”, ”obetänksam och barnslig”. Om hemförhållandena beskrevs främst föräldrarnas uppträdande och oftast var det mödrarna som fick den värsta kritiken. Relationen till yttervärlden beskrevs i annorlunda ordalag beroende på om man var flicka eller pojke. Flickornas sexuella erfarenheter tillmättes stor betydelse medan det hos pojkarna inte var lika intressant. Åtgärderna som tilldelades var varning, varning och övervaknig eller tvångsomhändertagande för skyddsuppfostran. Uppdelningen var relativt jämnt, dock utsattes flickorna mer frekvent för de strängare åtgärderna. En av slutsatserna är att oron för framtidens samhällsmaskineri samt åsikten om att omgivningen behövde skyddas från ”omoral” i alla protokoll och utredningar var framträdande. Rum och platser, i interaktion med dessa kontrollutlåtanden och rumsliga beskrivningar användes av Helsingborgs barnavårdsnämnd likt ett verktyg i en längre och djupare maktkedja - på liknade sätt som Michel Foucault beskriver maktens intentioner: makten är till för att ”göra de sociala krafterna starkare, öka produktionen, utveckla ekonomin [och] höja den offentliga moralen, på det att allt månde växa och föröka sig”.