Mulan: lotusblomma eller kampsportsmästare? : En kvalitativ jämförande semiotisk studie av filmerna Mulan (1998) och Mulan (2020) ur ett genus- och kulturperspektiv

Detta är en Kandidat-uppsats från

Sammanfattning: Studien ‘’Mulan: lotusblomma eller krigshjälte?’’ avser att jämföra manliga och kvinnliga karak­tärers samt den kinesiska kulturens representation i Disneys filmer Mulan (1998) och Mulan (2020) för att se vilka likheter och skillnader som finns i representationerna. Karaktä­rer­na och kulturen kommer att analyseras utifrån genus- och asiatiska stereotyper. Massme­dier och populärkultur har en stark inverkan på människors iden­titetsskapande och hur vi ser på andra kulturer än vår egen. Disney är en mäktig aktör inom populärkultur vil­ket gör dessa frågor viktiga att studera. Mulan (1998) har kritiserats på grund av hur Disney skil­drade den kine­siska kulturen i filmen och för att könsförtrycket skildrades som ett kulturellt problem. Det teoretiska ramver­ket utgår ifrån idéer om ideologi, där genus­teorier och kultur­teorier innefattas. Utifrån en semio­tisk analys där vi har använt denotation och konnotation har vi studerat fyra strate­giskt utval­da scener i de båda filmerna. Vår analys visade att flera av männen i den senare filmen bryter den traditionella genusbilden, däremot faller samtliga karaktärer utom en under asiatiska stereotyper. Alla kvinnor, för­utom Mulan och Xianniang, visar en traditionell genusbild. Mulans karaktär är den mest kom­plexa utifrån genus- och asiatiska stereotyper. Karaktärerna i filmen (1998) visar alla en traditionell genusbild. Den ytliga kulturen har förbättrats i filmen från 2020 men inte den djupa. Den ki­ne­siska kulturen representeras fortfarande på ett sätt som gör att de underliggande budskap­en grundas i västerländsk ideo­logi. Mulans problem som kvinna skylls fortfarande på bilden av den kinesiska kulturen som vi ser i filmerna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)