Uppsats für Alle : Konst, visuell kultur och anti-estetik

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Halmstad/Sektionen för humaniora (HUM)

Författare: Pontus Nilsson; [2008]

Nyckelord: antiestetik; konst; visuell kultur;

Sammanfattning:

Jag har kommit fram till i denna c-uppsats att den anti-estetiska och visuella aspekten i für Alle-konsten i huvudsak bygger på Wahlbeck/Ericssons användande av modern teknik såsom videokamera, ljud och visuell ljus-teknik. Detta i kombination med alternativa former för att visa upp konsten, t ex genom teater, likt spelfilmen och såpoperans estetik. Jag har även kommit fram till att det konstnärliga formatet och produkterna som sådana (Cd, Film och Video) är av betydelse för det anti-estetiska uttrycket i für Alle-konsten. Den anti-estetiska frågeställningen har jag fått svar på genom att studera tidigare forskares texter om anti-estetik, t ex. Keith Moxeys text om Heironymus Bosch, Folke Edwards text om Futurism, gränslös mediauppfattning och 60-talets konst samt Hal Fosters text om anti-estetiken.

Utifrån mina frågeställningar, kom jag fram till att det var fullt möjligt att dra paralleller och jämförelser mellan für Alle-konsten och den modernistiska, samt postmodernistiska konsten, samt att politiska och samtidskonstnärliga jämförelser och reflektioner var fullt möjliga att göra. Jag utgick från och analyserade für Alle-konsten utifrån 8 olika perspektiv: 1. expressivt, rytmiskt och dekorativt, 2. Jordnära, naivism och primitivism, 3. Visuellt och homoerotiskt, 4. Ljudkompositionsmässigt och språkliga varianter, 5. Science fiction, skräckfilm och destruktivt stämningsläge, 6. Politiska reflektioner, 7. Identifikation, roller och stereotyper, 8. Jämförelser med postmodernismen/samtidskonsten.

Jag kom fram till att für Alle-konsten kan upplevas och beskrivas som dynamisk, expressiv och dekorativ, där färgen och ljuset blir som centrala konstnärliga uttryck. Här jämförde jag med konstnären Axel Törnemans konst med liknande uttryck. Jag konstaterade också att det finns ett jordnära och vardagligt uttryck i videon till Ullared, som jag kunde jämföra med det konstuttryck som naivism och primitivism uttrycker, samt att für Alle innehåller minimalistisk och konkret musik, där jag jämförde med konstmusikern Laurie Anderson samt refererade till musikern John Cage. Teater, stadsskildringar, expressivt skymningsljus och homokultur konstaterade jag också att für Alle innehåller, där jag jämförde med konstnärer såsom Ragnar Josephsons syn på konstverket som visuellt teatraliskt och dramatiskt, Eugéne Jansson stads- och skymningsbilder och Matts Leiderstams homokulturella skildringar. Detta samt att jag kommit fram till att für Alles uttryck innehåller konstnärliga uttryck som kan relateras till konkret poesi, där jag jämförde med konstnären Öyvind Fahlström. Destruktiva och utopiska fiktiva miljöer där jag jämförde med konstnären John E Franzéns måleri. Detta samt Wahlbecks fiktiva personer, som jag upplever likt stereotyper och fiktiva roller där jag drog paralleller med konstnärer såsom Cindi Shermans, Mariko Moris och Aja Erikssons performance samt deras identitets- och rollgestaltningar. Landskap och ljudkompositioner med skrämmande stämningslägen konstaterade jag i für Alles uttryck då jag jämförde med Max Books ödesdigna och stämningsfyllda verk och Stig Sjölunds skrämmande ljud- och installationskonst. Politiskt har jag kommit fram till att für Alle-konsten innehåller karikatyrer på politiker på hela den politiska skalan, dock med ett reflekterande över orättvisor och kapitalismens avigsidor. Detta som jag konstaterade jag då jag jämförde med bl a konstnären Lena Svedbergs politiska konst om maktmissbruk och översitteri, och tidningen ”Puss,” samhällskritiska och politiska innehåll, samt ett citat om konstnärens politiska och sociala engagemang, av konstnären Picasso. Postmodernistiska och samtidskonstnärliga reflektioner, har jag gjort och kommit fram till att materialanvändning som videokamera, performance, artificiella uttryck och kritik mot konsumtionssamhället förekommer i für Alle-konsten, då jag jämförde med konstnärer såsom Ann Sofie Sidéns videoverk, Catti Brandelius performance, Tobias Bernstrups artificiella uttryck, Elin Wikströms fiktiva figurer i sitt måleri och Peter Geschwind konst som uttrycker kritik mot varumärkesfixering och överkonsumtion.

Avslutningsvis innehåller uppsatsen också en slutdiskussion.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)