Många bäckar små - En studie om gräsrotsfinansiering och dess förhållande till svensk rätt

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Gräsrotsfinansiering är en finansieringsform som växer i omfattning och popularitet. Kortfattat handlar det om att bolag söker kapital från den stora massan istället för de mer traditionella källorna. Det finns flera varianter av gräsrotsfinansiering, den som vållar de största juridiska spörsmålen är den delägarbaserade varianten. Denna innebär att investerare erbjuds aktier eller andra värdepapper i ett, oftast privat, aktiebolag mot kapital. Uppsatsens fokus är att behandla gräsrotsfinansiering som fenomen och dess förhållande till svensk rätt. Anledningen till att gräsrotsfinansiering är ett ämne värdigt att behandla är dess betydelse för mindre företag att få tillgång till kapital i en tid där möjligheterna att få kapital från exempelvis banker och private equity bolag har minskat. Det får dock inte förglömmas att det även finns risker med gräsrotsfinansiering, framförallt med tanke på investeraren och skyddet för denne. Gräsrotsfinansiering i Sverige har i förhållande till lagstiftningen vissa problem. Det mest framträdande problemet är ABL:s spridningsförbud i 1 kap 7 §. Spridningsförbudet innebär att aktier och vissa värdepapper i privata aktiebolag inte får spridas till allmänheten. Det finns vissa undantag, bland annat om spridningen sker till en krets på högst 200 personer. Lagtexten är emellertid delvis otydlig och aktörerna på den svenska marknaden uppfyller enligt min mening inte med säkerhet dessa undantag varpå de riskerar både straff- samt civilrättsligt ansvar. Även andra frågor så som prospekt har behandlats gällande frågan om gräsrotsfinansierings överensstämmelse med svensk rätt. Gräsrotsfinansiering är inte enbart aktuellt i Sverige. En jämförelse har gjorts med USA och Storbritannien för att se deras lösning på problemen. Båda dessa länder har idag någon form av lagstiftning eller riktlinjer för hur och under vilka former det ska tillåtas för att säkerställa bland annat investerarskyddet. Även EU diskuterar frågan och även om inget direktiv eller liknande är aktuellt idag är det troligt att politiska beslut kommer att komma från EU inom något år. De slutsatser som går att finna efter denna framställning är att gräsrotsfinansiering är en typ av finansiering som har stor potential och som kan medföra ett växande av innovativa företag. Min uppfattning är att den svenska lagstiftaren borde se över frågan om specifik lagstiftning på området för att underlätta branschens utveckling och minska riskerna för aktörerna som utnyttjar det idag. Andra lösningar skulle kunna förekomma istället för ny lagstiftning. Men i slutändan är det viktiga endast att gräsrotsfinansiering ges den möjlighet den förtjänar förutsatt att dess risker kan garanteras till en rimlig nivå.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)