En analys av Holmen Skogs KORUS uppföljning för gallringar

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Forest Ecology and Management

Sammanfattning: Holmen Skog gör flera uppföljningar på deras gallringar och ville undersöka hur väl entreprenörernas egenuppföljning KORUS överensstämde med den Distriktinventering de själva utför. I analysen gjordes jämförelser för att se ifall det fanns signifikanta skillnader i uppgivna grundytor, stickvägsbredder och stickvägsavstånd. Analyserna gjordes på uppföljningar från Region Örnsköldsvik, från detta datamaterial gjordes enskilda analyser på Distrikt Bredbyn och Distrikt Lycksele. Ytterligare simulerades volymutveckling på de trakter där mätningarna skilde sig mest åt för att se vad felaktiga skattningar kan innebära. Hypotesen var att entreprenörerna överskattade grundytan då de använder en subjektiv metod vilket skulle visa sig vid jämförandet mot Distriktsinventeringen som är en mera objektiv metod. Jämförelsen gjordes parvis på trakter och medeltal beräknades. För att se ifall det fanns signifikanta skillnader mellan uppföljningarna gjordes parade t-test för de undersökta parametrarna. Vid jämförelser visade det sig att mätningarna av stickvägsbredd i de olika uppföljningarna hade en signifikant skillnad, stickvägsbredden i KORUS var lägre. Mätningarna på grundyta och stickvägsavstånd visade sig inte ha någon signifikant skillnad. Felskattning av grundyta i den grad den gjorts på enskilda objekt kan leda till skillnader i virkesförråd vid lägsta slutavverkningsålder på upp till 87 m3sk/ha. Jämförelserna visade att mätningarna överensstämde över förväntan på det samlade datasetet. Entreprenörernas subjektiva metod gav ett mycket tillfredställande resultat överlag men kunde på enskilda trakter skilja mycket från den mer systematiska Distriktinventeringen. Trakter med stora skillnader i mätningar kan vid prognoser av framtida virkesuttag avvika mycket från det verkliga utfallet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)