Material- och utformningsval för minskad klimatpåverkan

Sammanfattning: Att människan påverkar klimatet och att utsläpp av växthusgaser värmer planeten är ingen nyhet. Byggsektorn stod 2015 för 18 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och 2018 lanserade Bygg- och anläggningssektorn en färdplan för att nå en klimatneutral värdekedja tills år 2045. Tidigare studier har pekat på att majoriteten av klimatpåverkan ifrån flerbostadshus kommer från driftskedet, men senare studier visar att påverkan från byggskedet utgör en allt större andel av de totala utsläppen. Intresset för att undersöka byggskedets (A1-A5) klimatpåverkan har växt och Sveriges Riksdag har i syfte att synliggöra och minska byggproduktionens klimatpåverkan föreslagit en ny lag om att byggherren måste utföra en klimatdeklaration på alla nybyggnationer. I studien beräknades ett äldreboendes klimatpåverkan och i byggskedet har alternativa, mer klimatvänliga, lösningar presenterades för att studera reduceringspotentialen som är möjlig med syftet att undersöka hur utsläppen kan minskas med alternativa materialval. Med användning av Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg, BM, visar studien att det finns stor möjlighet till klimatförbättring med relativt enkla lösningar och materialbyten. Metoder som använts för studien är insamling av information från EPD-databaser, mailkonversationer och intervjuer med ämnesexperter och representanter för företag. Information har även samlats genom fysiska möten och diskussion tillsammans med handledare på Lunds universitet, Skanska Sverige AB och IVL Svenska Miljöinstitutet. Beräkning av klimatpåverkan har utförts med generiska resurser i Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg samt med indata från EPDer. Den bakomliggande metoden för indata till materialen är livscykelanalyser vilka materialtillverkare utfört men som även beskrivs i studien. Klimatbelastningen har fokuserat byggmaterial, bland annat har tillverkningsprocessen för installationerna avgränsats bort. Genom att projektera för en lägre klimatbelastning kan utsläppen reduceras med mellan 21-42 % för de studerade byggdelarna i arbetsmodulerna A1-A5 vilka representerar en byggnads byggskede. Resultatet visar även att byggnadens mest klimatpåverkande material är betong och konstruktionsstål vilket som följd innebär att byggnadens stomme har den största klimatpåverkan och även störst potential till reducering av sin belastning. Olika kombinationer har studerats och ett alternativ som bedöms förhållandevis enkelt att tillämpa, byte till beprövade lösningar som finns idag, har en potential att minska påverkan med 21 %. Resultaten visar att det går att reducera klimatbelastningen vid produktionen av materialen och genom att återvinna och framförallt återbruka byggmaterial kan väldigt mycket klimatbelastning undvikas. Med byggprojekt som utför klimatkalkyler och ur ett klimatperspektiv undersöker alternativa material är Sverige på god väg att uppfylla flera delmål som Bygg- och Anläggningsbranschens färdplan satt upp.