Grammatikundervisning på högstadiet : En fallstudie av fyra lärares utsagor om sin grammatikundervisning, samt en analys av deras arbetsmaterial

Sammanfattning: I denna uppsats undersöks fyra högstadielärares utsagor om grammatikundervisning i svenskämnet, deras attityder till grammatik samt deras arbetsmaterial. Detta har undersökts genom fyra separata intervjuer samt en textanalys av lärarnas utsagor och deras arbetsmaterial. Lärarnas utsagor och arbetsmaterial analyseras utifrån kritisk diskursanalys och tidigare forskning. Resultatet visar att samtliga lärare på flera punkter är samstämmiga i sina utsagor om grammatikundervisning och att arbetsmaterialet ser likartat ut. Både undervisning och arbetsmaterial utgår från ett traditionellt synsätt på grammatik. Lärarna har explicita grammatiklektioner där eleverna ska lära sig grammatiska begrepp och definitioner, men de försöker också använda grammatiken implicit i till exempel elevtextproduktion. I arbetsmaterialet används daterade begrepp, vilket en av lärarna uttrycker att hen också gör i sin undervisning för att underlätta inlärning av moderna språk. Samtliga lärare undervisar om nio ordklasser, trots att det i svenskan finns fjorton ordklasser. Detta kan bero på att de använder sig av material ihopsamlat av äldre läromedel och därmed inte är ajour med uppdaterade begrepp och definitioner av grammatik. Därtill uttrycker lärarna att grammatik är ett statiskt ämne och att det är svårt att variera innehållet. Däremot har de en positiv attityd till grammatik och de anser att den är viktig för eleverna. Dessutom anser de att grammatiken har en given plats i svenskundervisningen men väljer att prioritera mer tid av undervisningen till att läsa och skriva.